- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugofjärde årgången (händelserna 1946) /
288

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Görings eftermäle. Av fil. dr Gustaf Olsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Görmgs eftermäle.

Av fil. dr GUSTAF OLSSON.

»Göring sov ett helt år under kriget, från mitten av 1941 till mitten av 1942, och
vad som försummades den tiden i flyget togs aldrig igen.» Det är general von
Kau-pisch, känd från ockupationen av Danmark den 9 april 1940, som står för
uppgiften. Vad som är sant och falskt i detta blir väl en senare tid förbehållet att
utreda. Nürnbergprocessen bragte på denna punkt ingen klarhet, liksom förhören
över huvud taget inte nämnvärt bidrog att belysa den maktställning, som intogs
av Hitlers främste paladin under krigsåren.

I tysk offentlighet är namnet Göring mer förknippat med förberedelserna för
kriget än med kriget självt. Mången gång under den långa rannsakningeu verkade
det också faktiskt som om den främste bland krigsförbrytarna välkomnat
processen som ett kärkommet tillfälle att få stiga fram ur glömskan och posera.

Göring tillhörde till yrke och härstamning det gamla Tyskland. Fadern, Heinrich
Ernst Göring, hade gjort sig känd, om också inte i alltför lyckosamt sammanhang,
såsom ministerresident under tyskarnas första tid i Sydvästafrika, och för sonens
vidkommande var allt upplagt för en vacker officerskarriär. Han stred under
första världskriget med utmärkelse som löjtnant i 112 :e infanteriregementet, gjorde
en uppmärksammad insats som flygare, belönades med Pour le Mérite och blev till
slut chef för Riohthofens berömda jakteskader. Familjen drogs inte med i
sammanbrottet 1918 — först efter Münchenkuppen blev Göring utfattig, då hans
förmögenhet konfiskerades — och själv gjorde han sig under de första efterkrigsåren
ett namn som konstflygare och som chefspilot i Svensk Lufttrafik. Giftermålet med
den svenska adelsdamen Karin Kantzow, f. Fock, knöt honom till synes till hans
gamla miljö. Men vändningen kom 1922, då han stiftade bekantskap med Hitlers
brokiga uppbåd av rotlösa och deklasserade existenser.

Denna första kontakt slutade med katastrof. Göring var med i Münchenkuppen
1923, vid marschen till Feldherrnhalle, sårades svårt i underlivet och
transporterades, följd av sin redan dödsmärkta svenska hustru, i ytterst medtaget tillstånd
över gränsen till Österrike.

Han repade sig aldrig psykiskt efter påfrestningarna. Perioder av starkt
morfin-missbruk följde, och den man, som efter amnestien 1927 kunde återvända, närmast
från Sverige, skilde sig åtskilligt från den chevalereske stridsflygaren och Pour
le Mérite-riddaren Göring. Vid Machtübernahme blommade hela komplexet av
undertryckta böjelser ut i en brutalitet, rovlystnad och praktsjuka av nästan
bysantinsk typ. I skaran av nazistiska ämbetsjägare gick Göring främst.

Han blev rikskommissarie för flygfarten och 1935 automatiskt flygminister i
Preussen, etablerade sig som riksforstmästare och riksjägmästare och skaffade
sig till och med en inteckning i teatervärlden. Men det var också han, som
grundade Gestapo och införde de första koncentrationslägren — vilket nogsamt
påpekades under Nürnbergprocessen.

Hitler belönade furstligt sin paladin för hans insats som kontaktman och
Beauftragter i Berlin före 1933, då få eller ingen i nazistledningen gällde som
salongsfähig och då inte minst förbindelserna med Wehrmacht måste omhuldas.
På detta håll fann man sig också i att Göring efter Machtübernahme utnämndes
till general — Hindenburg lär ha trott att det var fråga om en majorstitel! —- och
fördrog honom också som överbefälhavare för flyget. Tystnadens slöja drogs över
Görings roll vid riksdagshusbranden. Man förlät honom mordet på general von
Schleicher den 30 juni 1934, eftersom Röhm och S. A.-ledningens med Wehrmacht
konkurrerande toppfigurer samtidigt effektivt likviderats.

288

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:09:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1946/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free