- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugofjärde årgången (händelserna 1946) /
336

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1946. Av Ejnar Fors Bergström - Danmark - Färöiska frigörelsesträvanden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

under den tyska ockupationen. Domstolarnas arbete närmade sig så småningom
slutet; sedan mål hunnit upp i högsta instans, hade en större enhetlighet i
brottsbedömningen och straffmätningen vunnits. Anmärkningsvärt var att Köpenhamns
byrätt, alltså första instans, den 13 december dömde förre ministern, ingenjör
Gunnar Larsen till 10 månaders fängelse och en halv miljon i skadestånd för
»værnemageri», d. v. s. ockupationsprofitering.

Diskussionen om det politiska ansvaret för den 9 april flammade upp när den
17 december en kompletterande rapport utsändes av »den anden parlamentariske
kommission». Rapporten bekräftade endast den förut vunna bilden av en
statsledning som ansåg militärt motstånd meningslöst och varje mobilisering därför
onyttig.

Under året tillsattes en försvarsutredning. Provisoriskt sökte man trots svår
materialbrist blåsa liv i den gamla försvarsapparaten. Om försvarets uppgift
rådde olika meningar. Den radikala vänstern ansåg att »nyopbygningen af et
kommende forsvarsapparat må vente, indtil der er skabt klarhed over Danmarks
internationale förpligtelser».

Färöiska frigörelsesträvanden.

Under våren fördes förhandlingar mellan en delegation för det färöiska
lagtinget och danska representanter rörande Färöarnas framtida ställning. Full
enighet nåddes icke därvid. Enligt danska regeringens förslag skulle Färöarna
upphöra att vara ett danskt amt, lagtinget få lagstiftningsrätt i praktiskt taget alla
frågor av betydelse för färingarna, färöiska språket bli likställt med det danska
ooh den vit-röd-blå Färö^flaggan erkännas.

Det danska anbudet blev den 14 september föremål för ett konsultativt
referendum, varvid cirka 5 500 röster avgavs för regeringsförslaget, cirka 5 650 för
fullständig skilsmässa från Danmark och 480 praktiskt taget lades ned.

Skilsmässopartiet, som fått majoritet i lagtinget genom att vinna en ung
socialdemokratisk lagtingsman för sig, valde att betrakta folkomröstningens resultat
som ett folkbeslut, en »folkdom», om skilsmässa från Danmark. Från dansk sida
utsände regeringen då ett av alla partier understött meddelande, att en ensidig
kupp av lagtinget vore grundlagsstridig och icke komme alt erkännas. Lagtingets
ordförande, separatistledaren Thorstein Petersen, proklamerade likväl Färöarnas
frigörelse den 23 september och notiifierade i ett utförligt telegram danske
statsministern härom.

Regeringen skred då omedelbart till upplösning av lagtinget och utskrev nya
val samt sände en parlamentarisk delegation till Thör&havn för orientering.
Lag-tingsupplösningen väckte starka protester från separatistpartiet, som förklarade,
att den danska grundlagen redan förlorat sin giltighet på Färöarna, men likväl
deltag i nyvalen.

I det nya lagtinget, som valdes den 8 november, förlorade separatisterna flera
platser och sitt på konstlad väg vunna flertal. Den nya majoriteten var dock,
liksom tidigare, icke homogen, då den till sin huvuddel bestod dels av konservativa
sambandsmän med starkt begränsade autonomiönskningar, dels av
socialdemokrater med mera avancerade autonomikrav. När det nya lagtinget sammanträdde
den 20 november framlades av lagtingsbyråns chef ett förslag till underlag för
fortsatta förhandlingar, som syftade till att Färöarna som högste styresman skulle
få en väld landsdirektör och att dessutom för handläggning av åt danska
statsmakten förbehållna ärenden en s. k. statsbyråohef — »statskontorchef» — skulle
finnas på öarna. Separatisterna försökte alltjämt i sin minoritetsställning göra
gällande, att danska grundlagen inte gällde mera. Lagtinget mottog dock danska
regeringens erbjudande om nya förhandlingar, vilka väntades komma i gång i
början av år 1947.

336

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:09:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1946/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free