- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugofemte årgången (händelserna 1947) /
108

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy. Av civilingenjör Axel Härlin - Forskning - Diverse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

för institutets äldre cyklotron, poldiametern är 2,25 m och effektförbrukningen
för bela anläggningen bortåt 1"(M)’0 kW. Även prof. Svedbergs cyklotron i Uppsala
närmade sig sin fullbordan; poldiametern är här 2,3 m och vikten ’640’ ton.
Protonernas slutliga energi blir 12’0 milj. elektronvolt (MeV). I USA och Canada
byggdes, delvis i syfte att klarlägga den kosmiska strålningens natur, långt större
enheter, bl. a. vid atomforskningscentralen i Brookhaven nära New York en
cyklotron med 6 m poldiameter för ’600 MeV protoner. Vid samma institution sysslade
man med projektering av ett jättelikt aggregat av annan konstruktion, en
»syn-krotron» för 10 0’0 0 MeV protoner; vikten beräknades till 17’0’0’() ton och
kostnaden till lOiO milj. kr.

Ett halvstatligt A.-b. Atomenergi bildades med staten, Bergslaget, Boliden,
Krångede och Asea som intressenter. Till en början bygges vid Kvarntorp ett halvstort
anrikningsverk för framställning av uran ur skiffer. Som nästa etapp planerades
en mindre uranfabrik med kolm som råvara. Kolm håller 15 gånger så mycket
uran som skiffer men förekommer tämligen sparsamt, och för att få fram mera
uran måste man tänka sig en större anläggning med skiffer som utgångsmaterial.

En nämnd för televisionsforskning tillsattes med uppgift att leda hithörande
försök. En experimentsändare på Tekniska högskolan planerades.

En inventering av aktuella tekniska forskningsuppgifter utfördes på initiativ
av statens tekniska forskningsråd. Bland sådana uppgifter nämndes studier
rörande transport- och distributionsteknik; inomhusklimatets inverkan på
människan; temperaturer i närheten av -absoluta nollpunkten; ljudisolering.

I IVA:s regi igångsattes försök att utvinna vax och hartsämnen ur torv.

För inköp av en »matematikmaskin» beviljade riksdagen 2 milj. kr. Som
förberedelse utsändes ett antal stipendiater till USA, Norge och England för att studera
olika typer av dylika maskiner.

IVA:s guldmedalj utdelades åt överingenjör Wilhelm Uggla och direktör
Gunnar Wallgren (precisionskuggväxlar) samt ingenjör Arne Asplund
(defibrator-metod för trä).

Årets avkastning av »1’944 års donation» tilldelades av Tekniska högskolans
styrelse professor Hannes Alfvén för framstående arbeten inom elektroniken,
särskilt konstruktionen av det s. k. rokotronröret, som väntas få stor betydelse
för utvecklingen av telefontekniken och även för matematikmaskiner. Röret
tilllåter utomordentligt snabba omkopplingar. — Ett annat nykonstruerat svenskt
elektronrör möjliggör förstärkning av svängningar med upp till 10 miljarder
perioder i sekunden.

Diverse

Heavy Alloy kallades en i England framställd legering av c:a 9’0 % volfram,
7 % koppar och 3 % nickel. Volfram absorberar j^strålar bättre än bly och
lämpar sig därför utmärkt för radiumbehållare o. d. Den rena metallen är emellertid
svår att framställa och bearbeta, medan den nya legeringen fordrar betydligt
lägre sintringstemperatur vid framställningen och är relativt lättarbetad.

En amerikansk metod att härda verktyg av snabbstål genom djupkylning till
—80 à l’S’0 ° provades i Sverige. En produktionsökning av upp till 30 %
konstaterades.

I Oxelösund igångkördes ett gjuteri för tillverkning av centrifugalgjutna
tryckrör och avloppsrör. Kapaciteten är c:a 25 000 ton pr år.

En svensik tillverkning av delstrålningspyrometrar för 700 till -31 a-0’0°
igångsattes. Instrumentet är kvalitativt fullt jämförbart med de tyska fabrikat, som
tidigare användes men nu ej längre tillverkas.

Under världskriget utvecklades på bägge sidor kikare för observationer i
mörker av föremål, som bestrålas med infraröd, osynlig strålning. Ett optiskt objek-

108

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:09:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1947/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free