- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugofemte årgången (händelserna 1947) /
114

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fortsatt krishushållning. Av redaktör K. O. Hammarlund

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ningen hade under krigsåren stigit med 27 % och fortsatte alltjämt att stiga,
medan utbyggandet av kraftverken var försenat genom brist på arbetskraft och
material. Förberedelser till en elransonering påbörjades i mars.

I samråd med Centrala driftledningen, ett samarbetsorgan för landets såväl
statliga som enskilda kraftproducenter, beräknade bränslekommissionen en brist
på 800 milj. kilowattimmar intill den 1 maj 1948. Denna brist måste fördelas
mellan olika grupper i samhället. Förbrukningen i hushållen minskades med 20 %,
resten av inskränkningarna bars av industrien.

En ångturbinskada i Västerås ökade svårigheterna, samtidigt som
vattenkrafttillgången under september—oktober sjönk till det enastående låga värdet ’68 %
av det normala. Den ursprungliga bristen på 800 miljoner anslogs nu till 1 400 à
1 800 milj. kilowattimmar. En skärpning av ransoneringen blev nödvändig.

överdirektör Ljungdahl lämnade i november bränslekommissionen efter att
ha verkat där i sju och ett halvt år. Hans efterträdare på chefsposten blev
civilingenjör Erik Upmark, sekreterare i Svenska vattenkraftsföreningen och tidigare
chef för kommissionens planläggnings- och kraftavdelningar.

Bostadsbyggen och anläggningar

Byggnads- och anläggningsverksamheten hade under 1945 nått upp till
förkrigsårens nivå och ökade under 1946 med ytterligare 10 à 20 procent. Antalet
byggnadsarbetare steg med 10 000. En återgång till 1945 års proportioner ansågs
nödvändig med hänsyn till näringslivets behov av arbetskraft liksom även ur
allmänna konjunkturpolitiska synpunkter. Detta framhölls i utkastet till
investeringsbudgeten år 1947, som därefter vid beviljandet av byggnadstillstånd följdes
av byggnadsberedningen och arbetsmarknadskommissionen. Det blev nödvändigt
med uppskov för många i och för sig angelägna arbeten, och utvecklingen under
året skärpte kraven. Investeringsbudgeten reviderades, och man skar ned den med
omkring 30 %. För bostäder beräknades en produktion av 50 000 lägenheter mot
ursprungligen 70 000. Minskningen i tillskottet av bostäder beräknades dock
inträffa först under maj—juni 1948. Som exempel på nedskärningens fördelning i
den reviderade budgeten kan anföras, att rubriken bostäder minskades från 1 300
till 1 010 miljoner kronor, den egentliga industrien från 305 till 195 miljoner,
förvaltning och sociala ändamål från 80 till 56 miljoner och anläggningsarbeten från
125 till 103 miljoner; handeln fick vidkännas en minskning från 45 till 30
miljoner, medan jordbruk, skogsbruk och fiske fick behålla sina 45 miljoner orubbade.

Principiellt var all byggnads- och anläggningsverksamhet underkastad
tillståndstvång, men en betydande volym var undantagen den centrala prövningen.
Länsarbetsnämnderna hade bl. a. att bestämma storleken av arbetsstyrkan vid
varje arbete; därigenom beräknade man kunna åstadkomma en viss balans
mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft inom orten.

Med hänsyn till bristen på material utvidgades byggnadsregleringen mot slutet
av året genom att den s. k. familjebyggnadsregeln icke fick gälla
nybyggnadsarbeten utan endast till- och ombyggnader. För monteringsfärdiga trähus fordrades
byggnadstillstånd eller exportlicens.

Minskad sysselsättning mot slutet av året

Arbetsmarknaden visade under större delen av året ingen nämnvärd
förändring i jämförelse med 1946. Mot slutet av året visade sig tendenser till minskad
sysselsättning på sina håll som en följd av bl. a. elransoneringen, nedskärningen
av investeringsverksamheten och importbegränsningen. Det ansågs därför icke
uteslutet att en viss lokal arbetslöshet kunde vara att vänta.

114

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:09:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1947/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free