Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av förste aktuarien Viking Källström - Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för direkta skatter. En omläggning på detta område, som innebar lindring för
smärre och medelstora inkomsttagare men skärpning för bl. a. flertalet
aktiebolag, beslöts av årets riksdag, som dessutom bl. a. voterade starkt ökade
socialutgifter. — Tvenne nya premieobligationslån, delvis avsedda som ersättning för
äldre försvarsobligationer, på vartdera 150 milj. kr. emitterades i syfte att
stimulera sparandet. Vid gällande låga ränta och befarad ökad varuknapphet blev
dessa lån dock icke någon större framgång. — Sedan utlandsengagemangen
(exklusive bidrag av gåvokaraktär) nått ett belopp av 2,1 miljarder kr. avseende
krediter för varuköp — varav inemot hälften utnyttjad vid mitten av 1947 — och 0,6
miljarder andra krediter, insågs, att största återhållsamhet i berörda avseende
fortsättningsvis vore av nöden. I mars sattes 1946 års avtal om de tyska
tillgångarna i Sverige i kraft, och samtidigt upphävdes den amerikanska spärren för
svenska medborgares egendom i Förenta staterna.
Det officiella diskontot bibehölls på sin förutvarande låga nivå; inträdd
åtstramning på kapitalmarknaden föranledde riksbanken att i syfte att hindra
räntestegring i stor utsträckning köpa obligationer, som utbjudits av affärsbankerna.
Riksbankens guld- och valutareserv fortsatte, främst på grund av den starkt
stegrade importen, att snabbt sjunka; den utgjorde vid årets utgång endast 758 milj.
kr. mot 2 020 milj. kr. ett år tidigare. Som betecknande för det ansträngda
valuta-läget kan nämnas rekvisition (hembudsskyldighet) beträffande vissa utländska
tillgångar genom kungörelse av valutakontoret den 21 oktober samt vidtagna
begränsningar av valutatilldelningen för resor utomlands. Sedelomloppet ökades
ytterligare något och nådde per 31 dec. 1947 upp till 2 895 milj. kr. eller 18 milj.
kr. mer än vid årets ingång. I februari höjdes det belopp, med vilket sedelstocken
de senare åren fått överstiga dubbla metalliska kassan, på grund av guldreservens
krympning, från 3501 till 1 400 och i juni till 2 500 milj. kr.
Affärsbankernas likviditet försämrades, i det deras utlåningsöverskott avsevärt
ökades på grund av stagnation i totala inlåningen men stegring av kreditgivningen,
en tendens som framträdde redan 1946. Under andra halvåret blev
penningmarknaden stramare. Bankledningarna manade i september till en mer ingående och
restriktiv prövning av kreditbehoven, varefter återhållsamheten under höstens
lopp alltmer skärptes.
Aktiekurserna låg under årets nio första månader i genomsnitt avsevärt högre
än under motsvarande period 1946 men efter kraftiga kursfall i oktober, som
berörde alla viktigare slag av papper, betydligt lägre. Aktieköpen stimulerades å ena
sidan av oron för inflatorisk utveckling, men å andra sidan framlades på
regeringens initiativ förslag rörande skärpta bestämmelser om utdelning å aktier.
Den stegring av prisnivån, som enligt kommerskollegii beräkningar framträdde
under 1946 års sista månader, fortsatte långsamt men i stort sett oavbrutet under
1947. Generalindextalet för partipriser (1935 = 100) angavs för december det året
med 204 mot 192 samma månad ett år tidigare, vadan en uppgång om 6 % skulle
ägt rum. En stor mängd varuslag bidrog till denna rörelse uppåt, och bland dem
kan nämnas kolbränslen med nya höjda importnoteringar i augusti samt ett anta]
livsmedel, såsom kött, mejeriprodukter och målen spannmål de påföljande
höstmånaderna enligt uppgörelse mellan regeringen och jordbrukets representanter
(jfr nedan). Exportprisnivån stegrades starkt som följd av uppgörelserna på det
skogsindustriella området (jfr nedan). Även detaljpriserna visade stegring,
riksbankens konsumtionsprisindex (sept. 1931 = 100) från 1’61,1 i januari till 165,3 i
december, eller med 2,0 socialstyrelsens levnadskostnadsindex (juli 1914 =
10’tt) från 246 vid ingången av 1947 till 264 vid ingången av 1948, d. v. b. med c:a
7 %. ökningen av levnadskostnaderna under 1947 års första hälft berodde dock
till mycket stor del på de stegrade skatterna, medan uppgången under andra
hälften av året främst sammanhängde med höjda pris på olika slags livsmedel. Genom
en ny prisregleringslag, som trädde i kraft 1 juli, skapades ökade möjligheter till
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
