Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges hjälp till Europa fortsatte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska hjälpen omfattade 14 europeiska länder, och dess hjälp former var
skiftande. Alltjämt bodde det hundratusentals människor i ruinresterna, ’bristen
på verktyg och arbetskraft eller rättare sagt brist på kraft att arbeta gjorde »tt
tusenden fick ta sin tillflykt till mörka bunkrar eller källarutrymmen; många
dukade under i förhärjande epidemier, bristen på tvål åstadkom sjukdomar.
Sjukhusen saknade läkemedel och det allra nödvändigaste i sängutruistning.
Hjälpen koncentrerade sig i första hand på det uppväxande släktet. Den s. k.
svensksoppan, som under världskrigets dagar gjorde sådan succé i Norge, gick
segrande även genom Europa. I Finland, Jugoslavien, Polen, Rumänien,
Tyskland, Ungern och Österrike utspisades så gott som varje helgfri dag sammanlagt
280 800 barn i åldern 3—14 år med svensksoppa. Det verkliga antalet barn var
vida högre då ju icke samma barn deltog i utspisningarna året runt. Ett tjugotal
barnhem och tvenne sommarkolonier i Finland, Frankrike, Italien, Polen,
Tjeckoslovakien och Tyskland fick svensk hjälp; en del av dessa drevs helt i svensk
regi, medan andra fick värdefulla kompletteringar av utrustningar, kläder eller
livsmedel. Något äldre barn sammanfördes till barnstäder, ett experiment som
slog väl ut.
Men även den äldre ungdomen fick svensk hjälp. Under året togs sålunda flera
initiativ för att understödja studenter, ungdomsledare m. fi. i Polen, Tyskland,
Ungern och Österrike. Hjälpformerna var olika bespisningar, sändningar av
medicinsk och vetenskaplig materiel, litteratur, papper, inbjudning till kurser,
konferenser, studier i Sverige etc.
Ytterligare ett par kategorier intresserade sig svensk hjälpverksamhet för. Det
var de rotlösa flyktingarna, som måst lämna sina hem för att söka sig en ny
existens på en annan plats. Innan de kunde inrangeras i samhället måste de
tillfälligt få tak över huvudet, kläder och skor
ses om och barnen sysselsättas.
Baracker, arbetsstugor, skomakeriet kantiner
upprättades med svenska medel, främst
i Polen, Rumänien och Tyskland.
Många i lump höljda barn och äldre
kunde få nya kläder, som skyddade dem
mot kyla och sjukdomar. Många barn,
som måst gå barfota i snön till
barnbespisningarna, kunde få nya skor liksom
de äldre, vars skosulor utnyttjats till det
yttersta. Sjukhusen kunde förses med
värdefulla svenska läkemedel, kirurgiska
instrument och oersättliga
röntgenapparater eller reservdelar samt
skärmbildsapparater. En hel utrustning till en
vene-rologisk ambulans skänktes även.
Kostnaderna härför uppgick till flera
miljoner kr.
Man hade allmänt hoppats att
försörjningsläget i Europa skulle bli sådant att
man så småningom skulle ikunna avveckla
den internationella hjälpen. Emellertid
visade det sig att nöden alltjämt var
skriande i stora delar av Europa även om
man här och var kunde skönja en viss
förbättring. Europahjälpen sände därför
ut en paroll i oktober månad: »Släpp inte
taget — fortsätt hjälpen».
»Europahjälpen brandskattar Gamla stån» löd parollen
för en offervecka 7—13 april, och här lägger Gamla stans
äldsta invånare, 98-åriga fröken Maria Andersson, sitt
bidrag i ett av de fat som fanns uppställda på Stortorget.
128
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
