Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya riktlinjer för jordbruket. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya riktlinjer för jordbruket
Av redaktör TH. SWEDBERG
Jordbruket hade 1947 att dras icke blott med de sedvanliga efterkrigsbekymren
— kulminerande i den sedvanliga prisregleringen, vilken detta år artade sig
till en ganska allvarlig dragkamp — utan även med åtskilliga andra
besvärligheter. Statsmakterna hade sålunda bl. a. att ta ställning till det av 1942 års stora
jordbrukskommitté föregående år sent omsider framlagda förslaget till nya
riktlinjer för det svenska jordbruket. Till allt detta sällade sig sedan särdeles vidriga
väderleksförhållanden. Efter en ogynnsam övervintring av höstsäden och en kall
vår med försenad vårsådd följde en ovanligt svår och ihållande torka, som kom
skörden att brådmogna, där växtligheten inte helt förtvinade. Skörderesultatet
blev därefter. I årets sista officiella skörderapport, daterad 15 oktober, var
»avsevärt under medelmåttig skörd» totalomdömet om alla grödor sammanlagda.
Särskilt gällde detta beträffande brödsäden. Däremot lämnade olje- och
spånadsväxter i allmänhet omkring medelmåttig skörd. All foderstråsäd beräknades
understiga medelskörden 1937—1’94’ß med inte mindre än 23 proc. Detta gjorde det
nödvändigt att bibehålla inskränkningar i fråga om rätten för odlarna att själva
behålla all skördad fodersäd för hemmautfodring och utsäde. I fråga om korn
bestämdes, att vissa kvantiteter skulle före 1 mars 1948 avstås för inblandning i
brödsäd.
Det dåliga skördeutfallet gav givetvis även skärpt relief åt prissättningen, vars
betydelse ytterligare framträdde därigenom att det denna gång i ännu högre grad
än tidigare gällde icke blott att stimulera produktionen utan även att ta nödig
hänsyn till den penningpolitiska situationen i allmänhet och inflationsfaran i
synnerhet. Liksom i fråga om den nya målsättningen för jordbrukspolitiken rådde
inte heller beträffande prissättningen några egentliga principiella motsättningar
mellan kommittén, regeringen och de under jordbrukets riksdagsbehandling
väckta borgerliga motionerna.
Trots denna enighet i stort rådde åtskilliga meningsskiljaktigheter om
även viktiga detaljer. Beträffande omläggningen drev sålunda
jordbruksministern, statsrådet Sköld, icke planhushållningslinjen fullt så hårt som
kommittémajoriteten utan tog på vissa punkter mera hänsyn till det praktiskt möjliga. I
fråga om avvägningen av det allmänna prisstödet följde han visserligen i stort sett
kommittébetänkandet men avvisade dock tanken på ett särskilt stöd åt mindre
jordbruk, som saknade normal lönsamhet. Även på en annan punkt hade han
frångått kommittéförslaget, nämligen i den mycket omdiskuterade frågan om
producentbidrag eller kontantbidrag till de s. k. övergångsjordbruken, d. v. s. sådana
mindre jordbruk som enligt kommitténs rationaliseringsplan så småningom skulle
försvinna och uppgå i större brukningsdelar.
Jordbrukarnas mest aktuella intresse var dock även detta år fixerandet av
produktpriserna för regleringsåret 1947/48. I början av april framlade
livsmedelskommissionen sitt sedvanliga prisregleringsförslag. Detta innebar en ökning av
inkomsterna i jordbrukets »normalkalkyl» med 140 milj. kr.
Jordbruksrepresentanterna i kommissionens råd hade emellertid reserverat sig och krävde
prisjusteringar, som innebar att inkomstökningen skulle höjais till 200 milj. kr. Bakom dessa
reservanter ställde sig de båda jordbruksorganisationerna Sveriges
lantbruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk, vilka begärde förhandlingar. Någon
enighet nåddes emellertid ej, men i sista stund företog regeringen en åtgärd, som
i sak ökade den av livsmedelskommissionens socialdemokratiska majoritet
föreslagna inkomsthöjningen. Ehuru löpande prisöverenskommelse utgick först 31
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
