Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning. Av redaktör Pelle Löfström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I samband med bensinrestriktionernas införande i slutet av året drabbades
också civilflyget av ett förbud, som till synes var motiverat ur
besparingssynpunkt men som fick en troligen icke avsedd effekt. Regeringen förbjöd nämligen
»rundflygningen», vilken inte bara var ett av flygets allra bästa propagandamedel
på lång sikt utan också utgjorde den ekonomiska ryggraden i de talrika smärre
flygbolagen i landet. Beslutet hade tydligen tillkommit i all hast och utan
sakkunnig prövning — vilket bl. a. framgick av att statens egen sakkunskap,
luftfarts-styrelsen, några dagar efter förbudet hemställde om en omprövning av beslutet,
som betecknades såsom i princip olyckligt och endast ägnat att medföra en
relativt obetydlig besparing av drivmedel. Någon omprövning hördes emellertid inte
av, och det ena efter det andra av ett 2’0-tal civilflygbolag fick avskeda sin
personal och upphöra med verksamheten. Som en följd av förbudet ställdes landet
praktiskt taget utan också taxiflyg, en rörelse som inte lönade sig fristående men
som hade gått att driva för en firma med rundflygverksamhet att tillgripa mellan
taxiuppdragen.
För luftfartsmyndigheten innebar 1947 en stor förändring så till vida som
luftfartsstyrelsen från halvårsskiftet ombildades till ett affärsdrivande verk och
luftfartsfonden till en affärsverksfond. Den sammanfattande benämningen på
luftfartsstyrelsen och flygplatsorganisationen blev luftfartsverket.
I samband med luftfartsstyrelsens omorganisation till affärsdrivande verk
genomfördes också avsevärt höjda landnings- och startavgifter på de svenska
flygfälten, vilka indelades i fyra olika klasser. Ett flygplan av typ DC 4, som t. ex.
startade från Bromma i dagsljus och på utomnordisk linje, fick efter den nya
taxan betala 22<6:— kr. mot 60:— kr. tidigare. Från 1 september inträdde
förutvarande t. f. luftfartsinspektören flygdirektör Gösta Hultström som rådsdelegat
i ICAO:s råd i Montreal, där han representerade Danmark, Norge och Sverige,
vilka tillsammans också öppnat ett skandinaviskt sekretariat i anslutning till den
civila världsflygorganisationen.
Under året fick luftfartsmyndigheten fast anställda besiktningsmän för
luftfartyg. En besiktningsingenjör stationerades sålunda i Stockholm, en i Göteborg och
en i Malmö. Arbetena med storflygplatsen vid Halmsjön inleddes på allvar under
året. Bl. a. genomfördes de jämförelsevis omfattande lerdräneringsarbetena enligt
Så här såg flygfältet vid Halmsjön ut i november 19i7. Terrängomdaningen har redan börjat sä
smått, men i fortsättningen kommer t. ex. den kulle, där fotografen i detta fallet har stått, den
bekanta Drottningbacken, att helt försvinna. Någonstans i närheten av fotografens utsiktspunkt
kommer bana 13—31 att börja, och just i bildens mitt, ett redan skönjbart vitt stråk längs fotot,
kommer den 300 meter breda huvudbanan att gå fram.
13
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
