Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vädret. Av fil. dr Folke Bergsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vädret 1947
Av fil. dr FOLKE BERGSTEN
Ar 1947 var i väderleksavseende i
mångt och mycket ett
motsättningarnas och rekordens år. Detta gäller kanske
främst beträffande
temperaturförhållandena, som karakteriserades av en mycket
kall vinter samt en varm och framför allt
ovanligt lång sommar. Detta innebär att
vädret hade en utpräglat kontinental
karaktär. Även nederbördsförhållandena
uppvisade många extrema drag med flera
åtminstone lokalt exceptionellt torra
månader. Facit för hela året blev i praktiskt
taget bela landet en betydande
nederbördsbrist.
Medeltemperaturen för året i dess
helhet avvek i allmänhet endast obetydligt
från den normala. Relativt varmast var
det i nordligaste Norrland, som hade ett
värmeöverskott på c:a 0,5°, relativt
kallast i nordvästra Götaland och västra
Svealand med ett ungefär lika stort
underskott.
De enskilda månaderna hade
temperaturanomalier av helt annan
storleksordning än de nyssnämnda. Som särskilt
märklig i detta avseende framstod
februari, som i hela landet var ovanligt kall.
Det största värmeunderskottet, 10’ à 11°,
förekom i Härjedalen, de västra och inre
delarna av Svealand samt nordvästra
Götaland, det minsta, 4 à 5°, i nordvästra
Lappland (se kartan). I södra Norrland, i
Svealand, frånsett de östra delarna, samt
i norra Götaland var medeltemperaturen
flerstädes den lägsta, som förekommit
någon februarimånad, sedan meteorologiska
observationer mera allmänt började
utföras i Sverige. I Skara och Vänersborg
uppmättes lägsta temperaturen till -—32°,
d. v. s. lägre än den lägsta förut kända
för månaden i fråga. Även mars utmärktes genomgående av sträng kyla.
Den kalla vintern följdes av en kort vår samt en mycket varm och lång
sommar. Värmen satte in som regel redan de första dagarna av maj och blev sedan
bestående utan nämnvärda avbrott till slutet av september. Samtliga månader
inaj—september var i praktiskt taget hela landet varmare än normalt. Största
värmeöverskotten, 3 à 4°, noterades i maj i Västergötland, i augusti i västra
Svealand och i september i områdena kring de stora mellansvenska sjöarna samt i
Skåne. Nya genomsnittliga värmerekord inträffade under maj i bl. a. Västerås,
200
Medeltemperaturens avvikelse från
normalvärdet under februari. Siffrorna i C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
