Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikespolitisk översikt. Av fil. dr K. G. Bolander - Moskvakonferensen - Trumandoktrinen och inbördeskriget i Grekland - Krisen i Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att nedlägga mandatet. Medan USA sände en stark flotta till Medelhavet drog
britterna tillbaka sina försvarslinjer till mellersta Afrika.
Moskvakonferensen
I enlighet med utrikesministerrådets beslut i New York i december 194’8 möttes
Bevin, Marshall, Bidault och Molotov på nytt i Moskva den 10 mars för att
diskutera förberedelserna till fredsslut med Tyskland och Österrike.
Meningsmotsättningarna blev mycket skarpa. Molotov hävdade med hänvisning till besluten i
Jalta 1945 att Tyskland skulle erlägga ett skadestånd om 20 miljarder gulddollar,
varav hälften skulle tillfalla Sovjetunionen och Polen, samt att en del av
skadeståndet skulle tas ut ur den löpande produktionen. Västmakterna svarade att
besluten i Jalta i dessa punkter satts ur kraft genom Potsdamprotokollet, vilket inte
omfattade några sådana bestämmelser. Molotov krävde vidare ett enat Tyskland,
men västmakterna ville inte gå med härpå under former, som skulle göra
Tysklands ekonomi helt beroende av Sovjetunionen. Molotov motsatte sig också Saars
ekonomiska anslutning till Frankrike och drev därigenom Bidault till närmare
samarbete med anglosaxerna. Icke heller i fråga om Österrike uppnåddes någon
enighet.
Marshall framlade ånyo sitt förslag om ett mångårigt fyrmaktsfördrag mot tysk
upprustning men lät detta falla då Molotov framförde vittgående motförslag. Lika
negativ utgång fick förhandlingar om en revision av den brittisk-ryska alliansen.
Mötet slutade 24 april utan att något resultat uppnåtts.
Trumandoktrinen och inbördeskriget i Grekland
De gerillastrider, som de grekiska kommunisterna inlett under sista delen av
194&, fick snart en allvarligare karaktär till följd av den hjälp, som lämnades från
grannarna i norr, och då britterna meddelade att de av finansiella skäl inte kunde
fortsätta att lämna grekiska regeringen hjälp efter slutet av mars blev läget
kritiskt.
Då ingrep emellertid den amerikanske presidenten, som två dagar efter det
utrikesministermötet i Moskva börjat proklamerade den s. k. Trumandoktrinen,
genom vilken USA ställde sig i spetsen för alla fria folk mot totalitär
kommunistisk expansion. Truman begärde och kongressen beviljade 400 miljoner dollar för
militär och ekonomisk hjälp åt Grekland och Turkiet.
En av FN utsänd undersökningskommission rapporterade att Bulgarien,
Jugoslavien och Albanien lämnade hjälp åt gerillastyrkorna, men då säkerhetsrådet
beslöt att tillrättavisa dessa stater inlade den ryske delegaten sitt veto. USA tog
i stället upp saken i generalförsamlingen, som beslöt utsända en ny
balkankom-mission. Det ryska blocket tillkännagav sin bojkott av denna.
Den grekiske gerillaledaren Markos tillkännagav den 24 december att ban
bildat en provisorisk »demokratisk» regering, men gerillastyrkornas offensivförsök
möttes effektivt av den grekiska armén.
Krisen i Storbritannien
En ovanligt kall vinter följd av en exceptionellt långvarig torka vållade svårt
avbräck för den europeiska återuppbyggnaden. I Storbritannien, där
nationalise-ringen av kolgruvorna inte medfört någon ökning av produktionen, ledde den
stränga kylan i februari till en sådan nedgång i de knappa kollagren att
elkraftstilldelningen till industrien fick stoppas under flera veckor, medan gatorna låg
utan belysning och man inte ens inomhus fick ström mer än några timmar på
266
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
