Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heklautbrottet. Av docenten Sigurdur Thorarinsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heklautbrottet 1947
Av docenten SIGURDUR THORARINSSON
Sedan 1100-talet har Häcklefjäll, vulkanen Hekla på Island, varit ett av
världens ryktbaraste berg, känt och fruktat under medeltiden av hela kristenheten
som de fördömdas hemvist. Hekla är belägen på Sydisland, 110 km öster om
Reykjavik. Den reser sin välvda, mellan utbrotten delvis glaciärtäckta rygg till en
höjd, som före det pågående utbrottet var 1 447 m och är synlig vida omkring.
Under Islands kolonisationstid och sagatid hade Hekla viloperiod, men sedan
1104 har den haft åtminstone 20 utbrott och därtill har några utbrott ägt rum i
vulkanens omedelbara närhet. Hekla-utbrotten har varit av växlande styrka och
varaktighet. Särskilt kraftiga var utbrotten år 1300, 1693 och 1766. Det sistnämnda
varade över två år. Utbrottet närmast före det under 1947 pågående började 2
september 1845 och pågick i 7 månader.
Efter en vilopaus alltså på nära 102 år, den längsta sedan 1104, började
utbrottet i Hekla på morgonen den 29 mars. Utbrottet kom plötsligt och utan varsel.
Ännu strax före kl. 6,30") på morgonen (isl. tid) reste sig Hekla mot molnfri
himmel, bländvit av nyfallen snö från toppen till rötterna. Omkring kl. 6,30 väcktes
folk på gårdarna närmast vulkanen av ett underjordiskt buller som tilltog i styrka.
Några minuter senare lade sig en vit ångslöja över bergets topp och upp ur denna
steg en mörk rökpelare, vilken tilltog mycket snabbt i höjd. Kl. 6,47 kom en
jordstöt, som förnams över hela Sydlandet men vållade dock ingen skada. Ungefär
samtidigt torde hela berget ha rämnat på längden, från sydväst till nordöst. Den
klyfta som därvid uppstod var nära 5 km lång och hela denna klyfta började
spruta aska och lava. Snart var berget helt inhöljt i rök. Vid 7-tiden på morgonen
hade askpelaren nått 27 000 m höjd. (Vi känna endast ett utbrott, Krakataus 1883,
där askpelaren med säkerhet nått större höjd). Dånet hördes över hela landet.
Vid utbrottets början var vinden från norr och förde askan mot syd över en
sektor, som nere vid kusten var 80 km bred. Närmast söder om vulkanen var
ask-och pimstenstäcket metertjockt, men föll där på obebodda områden. Längre
söderut drabbade det den från Njalssagan kända bygden Fljötshlid, där Gunnars
gård Hlidarendi är belägen. I denna bygd var asktäcket upp till 12 cm mäktigt.
Flera gårdar blev svårt härjade. Aska föll på fartyg ute på Atlanten 800 km söder
*) Författaren är angelägen att framhålla att de sifferuppgifter som lämnas i denna översikt
är preliminära.
Vinjeltbilden visar Hekla några dagar före utbrottet.
275
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
