Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1947 - Norge. Av redaktör Ejnar Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan förvärvsverksamhet i avsikt att motverka skadlig konkurrens eller för att
främja en bättre organisation av verksamheten eller på annat sätt medverka till
att återupprätta och utbygga näringslivet. För detta ändamål skulle
prisdirekto-ratet kunna förbjuda näringsidkare att inskränka eller hejda produktion,
omsättning eller annan förvärvsverksamhet, bestämma att nya företag inte får
upprättas och bestående företag inte får utvidgas utan tillåtelse eller att produktion,
omsättning m. m. i en bransch skall fördelas mellan företagen på bestämt sätt, skall
inskränkas eller inställas. Ytterligare skulle direktoratet kunna påbjuda närings^
idkare att framställa vissa varor eller utföra vissa prestationer till priser och på
villkor som direktoratet bestämmer och påbjuda att näringsidkare betalar
avgifter att användas i prisregleringssyfte eller som led i andra regleringar. Mot
förslaget nedlades kraftig protest från näringslivet och de borgerliga partierna.
Stabiliserings politiken
Den norska regeringens politik efter kapitulationen syftade till en stabilisering
av priser och löner som ett värn mot inflationen. Regeringens politik byggde i
viss mån på det antagandet att högkonjunkturen efter kriget hastigt skulle ta slut.
I förhållande till 1945 visade utvecklingen i Norge under 1946 en betydande
uppgång på alla områden, inte minst vad angår livsmedelsförsörjningen.
Motsvarande vitsord kunde man inte ge 1947, men året visade dock en gynnsam utveckling
på många områden. Industriproduktionen, som steg starkt under 1946, fortsatte
att stiga 1947 men med minskad hastighet, och vid årets slut tycktes
produktionen ha stabiliserat sig på en nivå som ligger 10—12 % högre än år 1938. Priserna
på industriens exportvaror var gynnsamma, och kvantiteten steg med
produktionsökningen. I gengäld medförde först den stränga vintern och sedan den torra
sommaren svårigheter. En del industriföretag tvangs, på grund av att isen längs
kusterna hindrade koltransporterna, att tillfälligt lägga ned driften under årets
första månader, och torkan fick inflytande inte bara på jordbruket utan genom
vattenbristen för kraftverken och timmerflottningen även på industrien.
I mitten av januari lade finansminister Brofoss fram den norska statsbudgeten
för 1947—48 som byggde på den dittillsvarande stabiliseringslinjen, fasthållande
av prisnivån genom statssubvention till vissa produktionsgrenar och för övrigt
priskontroll.
I februari började förhandlingarna mellan den franska aktieägargruppen i
kvävefabriken Norsk Hydro, landets största företag, och norska staten, vilka i mars
slutade med att norska staten tillförsäkrade sig 49,4 % av aktiekapitalet och att
55,2 % av kapitalet kom på norska händer.
Mellan socialdemokraterna och kommunisterna fördes nya förhandlingar cm
sammanslutning till ett parti. Från socialdemokratisk sida utarbetades ett förslag
om sammanslutning på jämlik fot, men i maj avvisade kommunisterna, som var
långt svagare än året förut, anbudet.
Nya import regleringar
Redan i mars hade odelstingspresident Hambro yttrat bekymmer för Norges
ställning i valutahänseende. I slutet av månaden utsände finansminister Brofoss
ett meddelande om att han för 1947 räknade med ett importvärde på 3,75
miljarder n. kr. mot 3,05 för 1946 och ett exportvärde på 2,85 mot 2,30, så att
importöverskottet skulle stiga från 750 milj. kr. 1946 till 900 milj. 1947. På norska
bankföreningens årsmöte i juni meddelades att den norska valutareserven sedan
årsskiftet minskat från 641 till 410 milj. kr. I augusti lade regeringen fram en plan
till tryggande av Norges ekonomi. Det hette i anmärkningarna att Norges
ekonomiska ställning var god men att prisstegringen medför en fara för stabiliserings-
338
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
