- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugofemte årgången (händelserna 1947) /
342

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1947 - Norge. Av redaktör Ejnar Nielsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

b]uda norska fartyg att anlöpa spanska hamnar. I slutet av mars antog stortinget
med 110 röster mot 13 (kommunister) ett uttalande om att Norge inte ensamt kan
skapa förhållningsregler mot Francoregimen.

Under mellantiden hade ett nytt problem av allvarligare ocli mer komplicerad
art dykt upp. Den 10 januari förmäldes det i tidningarna att Sovjetregeringen
hos norska regeringen krävt rätt att anlägga militära baser på Spetsbergen.
Dagen efter utsändes en officiell norsk kommuniké, vari det hette att sovjetryska
regeringen på hösten 1944 hänvänt sig till norska regeringen i London och bett
den uppta frågan om en revision av Spetsbergentraktaten av l’9’2’O till diskussion.
Härom förhandlades även våren 1945, och båda parter var på det klara med att
en ändring endast kunde komma till stånd med övriga signatärmakters samtycke,
bortsett från dem som var i krig mot Norge och Ryssland.

Den norska suveräniteten över Spetsbergen stammar från ett flermaktsavtal i
Paris 1920, till vilket Sovjetryssland anslöt sig 1924. I augusti 1925 övertog Norge
ögruppen, där Sovjet driver några kolgruvor i Green Harbour-området. Under
kriget förstörde de allierade både de ryska och norska gruvorna för att tyskarna
inte skulle kunna utnyttja dem, och den norska befolkningen fördes till England.

Den ryska önskan om att anlägga militära baser väckte stort uppseende, särskilt
då det visade sig att förhandlingarna i London 1945 förts så långt att från norsk
sida förelåg ett förslag om gemensamt norsk-ryskt försvar av ögruppen. I
början av mars meddelades att stortinget i ett möte inför lyckta dörrar med 101
röster mot 11 (kommunister) godkänt ett uttalande i saken som gick ut på att Norge
går med på att med Sovjetunionen fortsätta dryftandet om förberedelserna till en
eventuell revision av Spetsbergentraktaten av 1920 men inte kan gå med på
diskussioner av militär art med en enskild stat om försvaret av ett område under
norsk överhöghet.

I kommentarerna till godkännandet heter det att norska regeringen i London
1944 och 1945, under krigets sista intensiva fas, då ryska trupper stod i
östfinnmarken som de befriat och då det var livsviktigt för Sovjetunionen och dess
bundsförvanter att hålla tillförseln till Murmansk öppen, framlade utkast till en
gemensam deklaration från sovjetryskt och norskt håll. I utkastet uttalades att
försvaret av Spetsbergen var en gemensam sak för Norge och Sovjetunionen.
Stortinget noterade vidare att den internationella situationen sedan dess blivit en
annan till följd av krigets avslutande, till följd av att FN blivit förverkligat och inte
minst till följd av FN:s beslut om nedrustning, till vilket Sovjetunionen tog
initiativet. De förhållanden som var förutsättningen för det norska utkastet till en
gemensam deklaration är således inte längre för handen, och det skulle strida mot
den utrikespolitiska linje, som regeringen i samförstånd med stortinget följt sedan
befrielsen, att med en enskild stat uppta diskussioner av militär art om försvaret
av ett område under norsk överhöghet.

Den norsk-ryska gemensamma gränsen på 200 km, som uppstått genom
Finlands landavträdelser till Sovjetryssland, fastställdes, markerades och godkändes
under sommaren av båda staterna.

Kungahuset

Den 3 augusti firade kung Haakon sin 75-årsdag och mottog som folkgåva en
ståtlig lustjakt att användas under kungliga familjens seglingar längs norska
kusten. Konungen blev föremål för stora hyllningar, som bekräftade den enastående
hängivenhet med vilken hela folket omfattar honom.

Mot slutet av året måste kronprinsessan Märtha underkasta sig en operation
fölen ryggåkomma. Den företogs i USA och fick ett gynnsamt förlopp.
Kronprinsessan återvände hem strax före jul och mottogs i Bergen av kronprins Olav,
arvprinsen Harald och prinsessorna Ragnhild och Astrid.

342

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:09:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1947/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free