Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1947 - Finland. Av redaktör Fredrik Valros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så, att vissa leveranser, som förutsätter import av oanskaffbara utländska
råvaror och apparater, utbyttes mot andra leveranser, som möjliggörs genom egna
prestationer av material och arbetskraft.
Den regering, som svarade för denna politik och dessa avtal, förde en ur
parlamentarisk synpunkt något svårdefinierbar tillvaro. Den 1 april karakteriserade
stockholmspressens korrespondenter i Helsingfors ministären Mauno Pekkalas
ställning såsom kritisk och allvarlig. Under 10 dagars tid var man allmänt
inställd på att en regeringskris icke kunde undvikas. Den 11 april var regeringens
avskedsansökan ett faktum. Visserligen troddes det allmänt, att krisen skulle bli
rätt lång, men ingen lär dock ha föreställt sig, att lösningen skulle låta vänta på
sig till den 21 maj och att denna skulle föreligga i sådan form, att den gamla re-
1 samband med att Finland fiek fred avvecklades också kontrollkommissionen. Bilden visar
kommissionens ordförande, ryske generalen Savonenkov, på avskedsaudiens lios president Paasikivi.
geringen stannade på presidentens begäran, efter det den avgångne och
återkommande statsministern konfererat med riksdagsgrupperna. Om det var
socialdemokraterna eller bondeförbundet (agrarpartiet) som effektivast bidrog till krisens
utbrott, var föremål för olika meningar och tydningar. Konstateras kan dock, att
det var skilda uppfattningar om den ekonomiska politiken, om priserna och
lönerna, om »stabiliseringen» och om vad regeringen borde göra för att främja
denna, som utgjorde krisens bakgrund. Denna bakgrund kunde man observera
överallt i Finland, så snart inrikespolitiska motsättningar anmält sig. Man
diskuterade i aldrig sinande strömmar frågan, huruvida lönehöjningarna eller
prisstegringarna var det primära, då inflationen gick fram såsom den gjorde i Finland.
Regeringen blev hårt och ihållande klandrad för sina beslut att höja lönerna. De
två märkligaste besluten i den riktningen fattades den 31 maj och den 3 oktober.
Speciellt det senare beslutet, som bl. a. innebar att lönerna höjdes något mer än
vad som motsvarade det fvra gånger årligen korrigerade levnadskostnadsindex,
345
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
