Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden 1947 - Finland. Av redaktör Fredrik Valros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blev häftigt kritiserat. Samtidigt ansattes regeringen för att den icke bestämt och
effektivt hejdat priskurvans stegring. Själv fann regeringen sannolikt det
viktigast, att produktionsmaskineriet hölls i rörelse, att skadeståndsleveranserna icke
stagnerade och att exporten var i gång.
Till saken hör nämligen att det i Finland inte fanns några fria avtal i gammal
mening på arbetsmarknaden och att regeringen i kraft av den s. k. ekonomiska
maktlagen kunde reglera stora grupper av löner och priser. Varje aktion i den
ena eller den andra riktningen blev sålunda, åtminstone indirekt, en
statsangelägenhet. Missnöjet bland kroppsarbetarna,
enkannerligen de fackligt organiserade,
hade sin motsvarighet i framstötar från
jordbruksproducenterna och
tjänstemännen. Alla dessa rörelser stillades med
eftergifter och kompromisser.
Penningpo-litiskt och indexuttryckt var inflationen
obestridlig. Man kan utan överdrift
fastslå, att penningvärdets försämring under
år 1947 var Finlands största
inrikespolitiska bekymmer. President Paasikivi hade
några bistra ord att säga därom i sitt
nyårstal, då han betonade, att den
ogynnsamma utvecklingen berott på »att en
felaktig och orealistisk uppfattning om
löne-, pris- och penningangelägenheter
varit rådande hos vårt folk».
Vad man i Finland gärna dröjde vid,
när det gällde 1947 års fakta och
erfarenheter, var utrikeshandelns gynnsamma
gestaltning. Importen steg till inemot 47
miljarder och exporten till något över 45
miljarder mark. Visserligen ger dessa
siffror vid handen att man inte under året
fick till stånd det synliga exportöverskott,
som man ännu i mitten av december var
övertygad om skulle uppstå, men
resultatet måste dock sägas vara mycket gott,
om de existerande förutsättningarna
beaktas. Rent siffermässigt betydde de ovan
angivna talen att utrikeshandeln M47 var
dubbelt större än år 1946 och sju gånger
så stor som det närmast föregående årets.
Men i inflationstider säger siffror inte
mycket om de verkliga värdena.
Viktigare är att importen under år 1947
motsvarande mer än 90 procent av 1935 års volym. Exporten åter motsvarade 62
procent av sistnämnda års volym. En avsevärd del av importen finansierades genom
lån. Siffran 62 procent avser den fria exporten. Lägger man till denna
leveranserna för krigsskadeståndet, över 10 miljarder, och de mer än 2 miljarder, som
ersättningarna för de tyska tillgodohavandena steg till, så blir resultatet att
exporten motsvarade 75 procent av volymen år 1935.
Till ljuspunkterna hörde också den raska tillväxten av landets handelsflotta.
Från 6 /O 0Di) ton år 1939 hade den, som en följd av förlusterna under kriget och
överlåtelserna i samband med skadeståndet, sjunkit ned till 275 00’0’ ton i slutet av
år 1945. Då året 1947 gick ut, befann man sig åter i närheten av 50’0! 00’0 ton för-
I maj firade finska riksdagen bO-ärsjubileum
och bland de uppvaktande var dä även
svenska riksdagens talmän Johan Nilsson, som
just skriver sitt namn i finska riksdagens
gästbok, och August Sävström t. h.
346
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
