- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugosjätte årgången (händelserna 1948) /
89

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsmakten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

enär konsekvenserna för försvaret i dess helhet inte kunnat framläggas av
flygvapenchefen och enär tid icke funnits för ingående granskning av förslaget.

Endast tre veckor senare inleddes den internationella kris, som markerades
av den kommunistiska omvälvningen i Tjeckoslovakien och de finsk-ryska
paktförhandlingarna. Med anledning härav begärde ÖB i en skrivelse den 15 mars till
K. M:t åtgärder för att höja krigsberedskapen. Han yrkade icke på omedelbara
inkallelser av personal utan föreslog åtgärder, som verkade på längre sikt,
nämligen efterutbildningsövningar samt anskaffning av materiel och ammunition,
byggande av befästningar och flygfält. Det underströks starkt, att om
förstärkningen skulle genomföras på rimlig tid, det vore nödvändigt att i en del
avseenden ge försvaret prioritet i fråga om materiel, arbetskraft och maskiner.

Statsmakternas beslut

Regeringspropositionerna om försvaret, som lämnades till riksdagen den 21
april, tog bestämt avstånd från försvarskommitténs tioårsplan för successiv
nedrustning. Ett kortfristigt program lades upp, vars mål var att tills vidare bevara
armén och marinen vid nuvarande styrka samt att förstärka flygvapnet.

I principmotiveringen framhöll försvarsminister Vougt, att vår försvarsfråga
avtecknade sig mot en utrikespolitiskt mörkare bakgrund och att vi i tid måste
sörja för en sådan förstärkning av försvaret, att vårt land kunde möta de
påfrestningar en allmän konflikt skulle medföra. Tanken på ett "luckförsvar", som skulle
leda till beroende av andra länder, avvisades. Mindre länder, som icke hade
ett särskilt vitalt strategiskt läge och som vore beslutna att föra en av ett
respektingivande militärt försvar understödd
självständighetspolitik, saknade, enligt
försvarsministern, ej utsikter att hålla sig
utanför ett storkrig. Försvarsmedlen
måste vara allsidigt utbyggda och av
tillbörlig styrka men finge icke
överdimensioneras.

Från dessa utgångspunkter
formulerades målsättningen för försvaret. Det
måste vara i stånd att ge uttryck åt
folkets levande försvarsvilja. Varje vapenför
svensk, som icke bundes av andra för
riksförsvaret viktiga uppgifter, borde
kunna militärt delta i kampen för
landets självständighet. Krigsmakten borde
vara så utbyggd, att den förmådde ge
största möjliga eftertryck åt vårt folks
vilja att bevara landets handlingsfrihet
och avvisa varje kränkning av dess
integritet. Försvarskrafterna borde formas
så, att en angripare i det längsta
hindrades få fast fot på svensk mark och att
ingen del av landet uppgåves utan segt
motstånd. Vidare borde krigsmakten vara
skickad att möta överrumplingsförsök
utförda med den moderna
invasionsteknikens resurser.

I fråga om krigsteknikens utveckling
fästes särskild vikt vid
luftkrigföringen.

Ben 1 oktober tillträdde generallöjtnanten greve C.-.4.
Ehrensvärd sitt ämbete som arméchef. Bredvid honom
står armé stabschef en generalmajor Viking Tamm.

89

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 11:33:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1948/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free