Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya processreformen träder i kraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya processreformen träder i kraft
Den av 1942 års riksdag antagna nya rättegångsbalken trädde den 1 januari
i kraft i enlighet med riksdagsbeslut 1946. Arbetet på en ny
rättegångsordning påbörjades redan 1911, då utredningsuppdraget anförtroddes justitierådet
Johannes Hellner (död 1947). Han efterträddes av regeringsrådet Herman Falk
(död 1919), varefter presidenten Hjalmar Westring (död 1926) blev ordförande.
År 1919 ombildades processkommissionen till en kollegial kommission, och i
densamma inträdde då bl. a. sedermera presidenten Karl Schlyter och professor
Thore Engströmer. År 1927 avlämnade kommissionen ett vidlyftigt
principbetänkande och 1931 framlade dåvarande justitieminister Natanael Gärde en av
riksdagen sedermera i huvudsak antagen proposition rörande grunderna för en
rättegångsreform. När hr Gärde följande år avgick som justitieminister utsågs
han till ordförande i den nya processlagberedningen, som först i april 1944
upphörde med sin verksamhet.
Genom den nya rättegångsbalken omgestaltades i många avseenden förfarandet
i såväl tvistemål som brottmål. Rättgångsordningen i balken vilar på principerna
om rättegångs muntlighet, koncentration och omedelbarhet. Processmaterialet
skall framläggas för domstolen i muntlig form och endast vad som framkommit
vid en muntlig förhandling får utgöra grundval för rättens prövning och
avgörande. För att detta villkor skall kunna uppfyllas fordras, att rättegången
koncentreras till ett enda tillfälle eller i varje fall till ett fåtal förhandlingar, som
ligger varandra så nära i tiden, att domstolens ledamöter kan ha vad som
förekommit i friskt minne, då målet avgöres. Domstolens avgörande skall om
möjligt träffas omedelbart efter eller i varje fall i nära anslutning till
förhandlingen.
Den processuella verksamheten uppdelas i två skeden, förberedelsen och
huvudförhandlingen. En betydelsefull nyhet är utformningen av bevisrätten, som
uppbyggts på den fria bevisprövningen.
Domstolsorganisationen blev i stort sett oförändrad. Rådhusrätt skall i vissa
grövre brottmål bestå av en lagfaren domare och nämnd. Hovrätternas antal
ökades från fyra till sex. Nya överrätter blev hovrätten för Västra Sverige i
Göteborg och hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall.
Vinjettbilden visar Sveriges samtliga hovrättspresidenter, samlade till överläggning i Stockholm
i slutet av oktober. Från vänster Holger Elliot, hovrätten för Västra Sverige, Arthur Lindhagen.
Svea hovrätt, Knut Elliot, hovrätten för Nedre Norrland, Carl Romberg, hovrätten för övre
Norrland, Ivar Wieslander, hovrätten över Skåne och Blekinge, samt Joel Laurin, Göta hovrätt.
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
