- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugosjätte årgången (händelserna 1948) /
99

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy. Av civilingenjör Axel Härlin - Råvaruutvinning och fabriksteknik - Värme-, bränsle- och kraftteknik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid Stora Vika nära Nynäshamn
pågick byggnadsarbetet på Skånska Cement
AB:s nya cementfabrik, och
kalkbrytningen tog sin början. De båda 145 m långa
ugnarna får en total kapacitet om 1 000
ton cementklinker pr dygn. Bostäder för
250 anställda med familjer
färdigställdes.

Vid ett norrländskt bryggeri
utexperimenterades en metod att utvinna kolsyra
för läskedrycksfabrikationen ur
rökgaserna från ångpanneanläggningen. Den
vanliga distributionen i ståltuber, som
väger flerdubbelt mot själva kolsyran,
vållar dryga fraktkostnader.

Värme-, bränsle- och kraftteknik

Fjärrvärmeproblemet bearbetades med
sikte på anläggningar i Göteborg och
Malmö. En försöksanläggning utfördes
vid Tekniska högskolan. På Island
planerades ett ångkraftverk med jordvärme
som energikälla.

Enligt ett nytt svenskt värmesystem
pressas varmluft genom kanaler i golvet
och uppvärmer detta. På sommaren kan
fläkten i stället arbeta med sval nattluft och därigenom nedbringa
medeltemperaturen inomhus.

För lagring av pannbrännolja iordningställde Vattenfallsstyrelsen en nedlagd
fältspatgruva vid Flaxenvik nära Trälhavet i Stockholms skärgård. Den nyttiga
volymen är ca 160 000 m3, motsvarande full last för 10 à 15 tankfartyg. Kostnaden
rör sig om ca 10 % av vad en cisternanläggning av vanlig typ skulle betinga. För
oljans uppvärmning till lämplig konsistens finnes en ångpanneanläggning om
400 m2.

Den statliga oljeledningsutredningen föreslog i sitt betänkande, att frågan skulle
vila tills man bättre kan överblicka läget på den internationella oljemarknaden.

Kilforsens kraftverk detaljplanerades, och förberedande arbeten igångsattes.
Enligt den definitiva planen sammanslås fallhöjden i inte mindre än nio forsar,
och verket får vid full utbyggnad med tre maskinaggregat ca 240 000 kW effekt
och blir därmed Sveriges största kraftverk näst Harsprånget. Vattnet tas ur
Ångermanälvens biflod Fjällsjöälven och ledes därifrån en genväg genom tunnel
till huvudälven. Kraftstationen förlägges i berget 80 m under markytan, 3 à 4
km från de bägge älvarna och ca 10 km från själva Kilforsen. Man räknade med
att kunna ta de bägge första aggregaten i drift år 1953. Totalkostnaden blir av
storleksordningen 100 milj. kr. Utredningar pågick inom Vattenfallsstyrelsen för
utbyggnad av Tarseleforsen i Ångermanälven, Umeforsen i Umeälv och en del
forsar nedanför Harsprånget i Luleälv. Stockholms stad förberedde utbyggnad
av Svarthålsforsen i Indalsälven, och för Graningeverken planerades ett bygge för
70 000 kW i Edsforsen i Ångermanälven.

Det franska storkraftverket Génissiat i Rhöne sattes i drift. Fullt utbyggt skall
det inrymma sex turbinaggregat à 67 000 kW vid 65 m fallhöjd. Kraften överföres
till Paris i 220 kV-linjer.

Ett mycket stort ångkraftverk var under byggnad vid Stavthorpe nära Notting-

Ilöganäsbolagel byggde underjordiska cykelbanor för
sina arbetare.

99

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 11:33:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1948/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free