- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugosjätte årgången (händelserna 1948) /
102

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy. Av civilingenjör Axel Härlin - Kommunikationsteknik - Teleteknik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kan", reparera fartygen och släppa på vatten. Företaget beräknas bli en mycket
god affär.

Den nya statsisbrytaren för Öresund beställdes hos marinverkstäderna i
Karlskrona. Drivsystemet blir dieselelektriskt med fasta propellerblad.

Ett kombinerat gas-ångturbinsystem för lastfartyg utvecklades vid AB de
Lavals ångturbin. Som bränsle användes olja, som i finfördelad form i en
brännkammare blandas med komprimerad och förvärmd luft. Gasen passerar först
gasturbinens högtrycksdel, som driver luftkompressorn, och därefter lågtrycksdelen,
som över en kuggväxel är kopplad till propelleraxeln. Avgaserna alstrar ånga i en
speciellt utformad panna och utnyttjas därefter ytterligare för uppvärmning av
dels den komprimerade luften till gasturbinen, dels pannans matarvatten.
Ångturbinen arbetar över en kuggväxel på propelleraxeln. Start, backgång och
manöver i hamn ombesörjes av ångturbinen, som också ensam kan svara för driften
till sjöss, om gasturbinen skulle klicka, i vilket fall oljan får förbrännas direkt
under pannan. Det kombinerade aggregatet förbrukar något mera bränsle än ett
motsvarande dieselmaskineri men kan arbeta med billigare olja och mera
ekonomiskt propellervarvtal samt sparar utrymme, vikt och smörjolja.

Vid Bromma flygplats inrättades en "docka" för översyn av de nya DC 6:orna.
När planet körts in kan fyra mekanikerlag samtidigt arbeta och bekvämt komma
åt alla detaljer. En avsevärd tids- och kostnadsbesparing ernås.

Teleteknik

Med sträckan Norrköping—Jönköping—Göteborg fullbordades nedläggningen
av rikstelefonkabeln Stockholm—Göteborg. Som ledare i en dylik "koaxialkabel"
tjänstgör fyra kopparrör med en central tråd i vartdera. Samtalen transformeras
till många olika frekvenser, från 5 milj. per/sek och nedåt i steg om 3 000
perioder. Kabeln, som är av engelsk tillverkning, kan på så sätt överföra bortåt 2 000
samtidiga samtal. När allt blir klart skall man kunna koppla ett rikssamtal direkt
på nummerskivan, och slutmålet är att automatisera även telefontrafiken länderna
emellan; denna fråga diskuterades vid en internationell konferens i Stockholm.

I en av L M Ericsson nykonstruerad telegrafapparat skrives tecknen genom att
en zinkrulle tryckes ner mot en preparerad pappersremsa och där lämnar kvar
en smula metallstoft. Sex meddelanden kan mottagas samtidigt. Remsan matas
fram av en elmotor, som automatiskt går i gång när ett meddelande ingår.

Kustradiostationen i Onsala togs i bruk. Den arbetar på kortvåg och når jordens
alla hav. Antennsystemet är så inrättat att man kan välja en passande sektor om
några tiotal grader, och tack vare denna riktningsverkan kan man nöja sig med
en relativt svag sändare. Mottagningsstationen, som är förlagd till Valida 3/4 mil
norr om Onsala, har ett motsvarande antennsystem och fjärrmanövreras från
sän-darstationen.

Radiotelefon infördes på ca 150 västkustfiskebåtar, som med hjälp härav kan
dirigeras till de mest givande fiskeplatserna.

Sjökarteverket tog i bruk ett radionavigeringssystem enligt liyperbelprincipen
(se Teknisk revy 1945) med tre stationer i närheten av Valdemarsvik, Nyköping
och Figeholm. Flera hundra km ute till sjöss vet man på några tiotal m när var
man befinner sig, och sjöbottnens kartläggning med ekolod kan därigenom ske
med högst betydligt ökad snabbhet och precision.

Liverpools trånga och krokiga hamninlopp, som ofta besväras av tjocka,
utrustades med en radarstation, varifrån hela området kan överblickas och lotsarna på
fartygen dirigeras med radiotelefon.

För positionsbestämning till sjöss, exempelvis för lokalisering av skeppsbrutna,
föreslogs ett akustiskt system, kallat sofar (sound fixing and ranging). En liten

102

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 11:33:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1948/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free