- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugosjätte årgången (händelserna 1948) /
110

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av förste aktuarien Viking Källström - Finansväsendet, penning- och kapitalmarkanden, prisnivån

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

betalning i dylika deviser vederbörande exportör måste förbinda sig att till
riksbanken eller valutabank hembjuda den som likvid erhållna valutan.

Som ett komplement till den bestående investeringskontrollen genomfördes
under loppet av 1948 en "kapitalransonering" innebärande sträng prövning av
angelägenhetsgraden, då det gällde nya lån. Resultatet återspeglades i en betydande
inskränkning av emissionsverksamheten, som beträffande aktier och obligationer
sammanlagt under 1948 representerade ett belopp av endast 1 036 milj. kr.
mot 1 679 milj. 1947, vartill säkerligen även skattepolitiken bidrog. Andra
åtgärder i syfte att söka delvis "sterilisera" det rikliga flödet av betalningsmedel var
genom lagen den 23 april 1948 stadgad skyldighet för flertalet kategorier
aktiebolag att insätta viss del av uppkomna vinstmedel på s. k. spärrkonto i
riksbanken samt överenskommelse i maj mellan finansdepartementet och
försäkringsbolagen, enligt vilken bolagen under en sexmånadersperiod icke skulle
sälja innehavda obligationer. Riksbankens nettoinnehav av dylika ökades ej
heller så mycket som under 1947. Om åtstramningen på kapitalmarknaden,
som framträdde starkast under sommaren och början av hösten, vittnade
bl. a. höjning av diskontot på skattkammarväxlar och affärsbankernas
dagslåneränta ävensom effektiva räntan å statsobligationer och industrilån. Det
officiella riksbanksdiskontot har likväl alltjämt kvarhållits vid 2% Mot årets
slut lättade situationen något och bankernas likviditetsställning förbättrades.
Sedelomloppet svällde trots allt ut ytterligare och representerade vid årsskiftet
1948/49 ett belopp av 3 113 milj. kr. mot 2 895 milj. ett år tidigare. I maj
erhöll riksbanken rättighet att under budgetåret 1948/49 utge sedlar till ett belopp
av högst 3 200 milj. kr. och event. under utomordentliga omständigheter
ytterligare 700 milj. kr.

På grund av skilda samverkande orsaker kom utvecklingen på aktiemarknaden
under 1948 att kännetecknas av en påfallande försämring med minskad omsättning
på börsen samt avsevärda kursfall, vilka fortsatte på det hela taget ända fram
mot årets slut trots den alltjämt höga sysselsättningsgraden inom näringslivet
och de nästan genomgående gynnsamma boksluten hos de börsnoterade företagen.
Under perioden februari—oktober sjönk "Affärsvärldens" generalindex för
aktiekurserna med 10 %. Särskilt betydande kursfall drabbade rederipapper, medan
Grängesberg samt bruks- och träbolag höllo sig förhållandevis bäst uppe.

Prispolitikens alltmer uppenbara otillräcklighet föranledde regeringen att genom
skärpning av prisstoppreglerna söka göra densamma mera effektiv. Genom nya
direktiv till priskontrollnämnden under sommaren fastslogs bl. a., att höjda
arbetslöner i princip icke finge motivera prisstegringar och att uppkomna
kostnadsökningar normalt borde bäras av företagen genom beskärning av vinsterna.
"Övernormala" dylika borde utnyttjas för genomförande av prissänkningar.
Prisstoppet skulle alltså bli kategoriskt, vilket givetvis principiellt förutsatte även
generellt lönestopp. De i början av 1948 träffade nya avtalen medförde i själva verket
vissa måttliga löneökningar, men mot årets slut enades arbetstagarnas stora
centralorganisationer om att rekommendera lönestopp för nästa avtalsår, något som
vann allmän förståelse hos vederbörande. De betydande prisstegringar på en rad
livsmedel, som blev följden av en överenskommelse mellan staten och
jordbruksintressena i april, neutraliserades till största delen medelst subventioner. Trots
alla ansträngningar att hejda prisstegringen fortsatte denna även under 1948.
Kommerskollegii partiprisindex (1935 = 100) noterades för december 1947 till
205 och ett år senare till 217, innebärande en höjning med 6 %. För riksbankens
konsumtionsvaruprisindex var uppgången samtidigt ungefär densamma. Ett
gemensamt drag hos de båda serierna var, att stegringen i stort sett inskränkte sig
till förra hälften av året, möjligen en verkan av den skärpta prispolitiken.
Socialstyrelsens nya "rensade" levnadskostnadsindex visade någon dragning uppåt.

110

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 11:33:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1948/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free