Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krishushållningens avveckling inledd. Av redaktör K. O. Hammarlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjligheterna medgav. Efter några dagar kunde svenska folket föra över
brödkorten till sina historiska minnen. Brödransoneringen var då drygt åtta år
gammal.
Mjöl- och brödransoneringens omfattning framgår av den på sid. 122 efter "Från
departement och nämnder" återgivna tablån, vilken uppgjorts av aktuarien Gunnar
Froster i livsmedelskommissionen.
Köttransoneringen alltjämt ett oväderscentrum
Efter föregående års strider om köttransoneringen kunde
livsmedelskommissionen i februari 1948 meddela, att det i kylhusen inte fanns kött mer än för ett
par veckor framåt med tillämpning av gällande ransoner. Om ransoneringen hade
upphävts föregående höst, skulle det nu ha varit nödvändigt att återinföra den.
Statsrådet Gjöres konstaterade i ett föredrag, att fri köttförsäljning under ett
år från hösten 1947 räknat skulle medföra ett underskott på 40 miljoner kilo. I ett
uppseendeväckande tal i slutet av april förklarade folkhushållningsminister Sträng
med hänvisning till försäljningssiffrorna för hudar, att antingen måste
hundratusen djur ha bestått av endast skinn och ben eller också hade omkring 25
miljoner kilo kött sålts på svarta börsen, d. v. s. ungefär 10 procent av hela tillförseln.
Samtidigt bebådades från livsmedelkommissionen en sänkning av veckoransonen
från 350 till 300 poäng i veckan.
Köttbekymren lättades något under sommaren bl. a. tack vare en viss import från
Danmark. Köttkonserverna sänktes 50 procent i kupongvärde, och dessutom blev
det en extra fläskkupong. Däremot rådde alltjämt brist på färskt kött.
På hösten uteblev den vanliga slakten av storboskap, och det uppstod större
luckor i försörjningen än det rikligare fläsket kunde fylla. Livsmedelskommissionens
ordförande bebådade i november en viss knapphet på köttmarknaden ända fram
till 1949 års skörd. Till årsskiftet övervägdes en sänkning av ransonen från 400
till 375 gram i veckan.
Svart kött och fläsk torde ha saluförts i betydande utsträckning före julen från
de överskottsområden, särskilt Skåne, där oppositionen var starkast mot den
fortsatta ransoneringen. Den allmänna opinionen påverkades märkbart av
sensationella meddelanden till tidningarna om fläsköverflöd, som skulle gå förbi såväl
hygienisk som annan kontroll.
Ransoneringen av kakaopulver och te upphävdes den 5 april, men kakaobönor
liksom kaffe förblev ransonerade. Kafferansonen var 10,2 gram om dagen. Kvar
på ransoneringslistan stod alltjämt sockret med 51,3 gram om dagen samt smör och
margarin med 35,7 gram.
Från olja till fasta bränslen
Bränsleförsörjningen klarade sig ur sitt tidigare katastrofläge men erbjöd
dock allvarliga problem, vilka väsentligt hängde samman med valutasvårigheterna.
Eldningsolja stod inte att uppbringa i den omfattning man tidigare tänkt sig.
Bränslekommissionen rekommenderade energiskt en övergång till fastare bränslen.
Sedan hösten 1947 beviljades icke — utom i rena specialfall — några licenser
för nyinstallationer eller ökat behov av olja. Den förbättrade koltillförseln visade
den nya vägen. Problemet om oljeeldning överläts till utredning åt en
expertkommitté.
Varmvattenfrågan löstes för året efter kompromissande förhandlingar med
fastighetsägare, hyresgästorganisationer, fastighetsskötare och husmödrar genom
införande av ett visst antal fyradagarsperioder för varmvattentilldelningen.
Regeringen beslöt i december att regleringen av vedhandeln skulle upphöra vid
120
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
