Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruket vid ett vägskäl. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jordbruket vid ett vägskäl
Av redaktör TH. SWEDBERG
Det svenska jordbruket hade under 1948 ett i stort sett gott år. Det statliga
prissättningsstödet var visserligen enligt mångas mening alltjämt i knappaste laget,
men det upphjälptes av ett gynnsamt växtväder, som resulterade i en god skörd.
Den var så mycket mera välkommen som landets försörjningsläge vid årets
ingång var ganska ansträngt, beroende på föregående års dåliga skörderesultat.
Det dröjde emellertid inte länge förrän det begynte ljusna. Det började med ett
konstaterande av att övervintringen av höstsäden, som fått en tillräcklig
arealomfattning och kommit bra i jorden, slagit betydligt bättre ut än föregående vinter.
Det gällde särskilt i fråga om rågen, där endast 4 procent av arealen behövde sås
om, medan omsåningsprocenten för vete uppgick till 13. En gynnsam
väderlek möjliggjorde, att sådden av vårsäd redan i början av april var i full gång
i de mera välbelägna landsändarna. Regn och värme i förening satte redan från
början god fart på växtligheten, och i södra Sverige hade rågen allmänt gått i
ax på Erikdagen.
I slutet på maj förklarade dåvarande folkhushållningsministern, statsrådet
Sträng, att landet behövde en brödsädsskörd på 900.000 ton — d. v. s. en god
medelskörd — för att man skulle kunna hålla brödransonen, vilken var den minsta
i alla som självförsörjande ansedda europeiska länder. Årets första skörderapport,
den för juni månad, lovade också medelmåttig skörd för brödsäd, och
skörderapporten per 15 juli var så tillfredsställande, att det meddelades, att man kunde
räkna med att helt upphäva brödransoneringen. De sämre utsikterna för
foderskörden och det myckna regnandet under augusti började emellertid väcka farhågor,
som dock dess bättre visade sig överdrivna, och den 2 oktober slopades
mjöl-och brödransoneringen, medan övriga livsmedelsransoneringar alltjämt bibehölls,
året ut.
Förhoppningarna att grödan skulle ytterligare förbättras infriades i årets sista
skörderapport, av den 15 oktober. Skörden beräknades då till 1.004.000 ton, varav
mer än två tredjedelar, eller 689.000 ton, kom på vetet. Rågskörden uppskattades
däremot till endast 315.000 ton. Trots ökningen vid jämförelse med föregående
års missväxtbetonade skörderesultat låg brödsädsskörden med 7 procent under
1930-talets medelskörd, som uppgått till 1.076.000 ton; vilket dock närmast
berodde på en motsvarande minskning av arealen. Fodersädsskörden beräknades
till 1.543.000 ton, som, ehuru innebärande en förbättring mot närmast föregående
års skörd, dock betydligt understeg 1930-talets medelskörd.
Potatisskörden uppskattades emellertid till 2.218.000 ton — en kvantitet, som
närmade sig rekordskörden hittills, den av 1940 — och soekerbetsskörden
beräknades avsevärt överstiga 1,8 milj. ton mot 1,5 milj. 1947 och medelskörden
för 1930-talet på 1,7 milj. ton. Härtill kom den stora utvecklingen av
specialodlingar. Enbart produktionen av oljeväxtfröer beräknades motsvara inte mindre än
37 milj. kg margarin, d. v. s. nära två tredjedelar av förkrigskonsumtionen, vilken
nästan helt var baserad på utländska råvaror. Likaledes utvanns linolja och
olje-kraftfoder. Om därtill lades den starkt ökade fältmässiga odlingen av köksväxter,
kunde årets totala jordbruksproduktion sägas överstiga det sista förkrigsårets
med omkring 1 procent. I förhållande till 1930-talet var ökningen inte mindre
än 6 procent.
Även om totalproduktionen alltså inte kunde sägas ha ökat så mycket under
1940-talet, hade den dock kännetecknats av en allmänt stigande intensitet.
Produktionen per jordbruksarbetare beräknades sålunda under 1948 — framför allt
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
