Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbruket vid ett vägskäl. Av redaktör Th. Swedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på grund av den ökade maskinella upprustningen — ligga 16 procent högre än
under de sista förkrigsåren och 25 procent högre än medeltalet för 1930-talet. På
så sätt hade det blivit möjligt att nödtorftigt neutralisera den till 13 procent
uppgående minskningen av antalet lantarbetare.
Den statliga prissättningen för jordbrukets produkter ordnades denna gång
betydligt lättare än föregående år och utan det då förekommande mellanspelet med
hot om såningsstrejk. Den sedvanliga förberedande utredningen genom en av
livsmedelskommissionen utsedd särskild delegation resulterade i en kalkyl över
jordbrukets inkomster och kostnader, som visade ett underskott för produktionen på
175 milj. kr. Efter överläggningar med jordbruksorganisationerna och
priskon-trollnämnden enades man om att jordbruket — "i betraktande av tidsläget" ■—
skulle nöja sig med cirka 160 milj. kr. för täckande av underskottet. Större delen
av detta belopp skulle erhållas genom höjning av priserna på mjölk och
slaktdjur. En förutsättning för jordbrukarnas godkännande av kompromissen var
Det svenska jordbrukets mekanisering fortsatte under året. Ilär en av de många hypermoderna
skördetröskor som var i arbete.
emellertid nu liksom 1947, att det allmänna löneläget skulle hållas stabilt under
regleringsåret. I den på grundval av denna kalkyl framlagda propositionen till
riksdagen föreslogs dock — för att undvika större prisökningar •— att
jordbrukarna skulle erhålla 120,5 milj. kr. i form av subvention.
Sedan riksdagen fastställt prisstödet, fastställde livsmedelskommissionen i
mitten av juli nya normalpriser för brödsäd och fodersäd, varvid samtidigt
föreskrevs, att i södra och mellersta Sverige även i fortsättningen korn skulle
användas som brödsäd. Medelpriset på vårvete höjdes med 3 kr. per deciton över det
föregående år satta priset. För annan spannmål höjdes priset med 1 kr. per
deciton. I kornpriset inräknades det tillägg av 2 kr. per deciton, som gällt redan
för regleringsåret 1947—48. För spannmål, som inlevererades redan under juli
månad 1948, fastställdes följande priser: för vårvete kr. 33:60, för höstvete och
råg kr. 28: 60, för korn kr. 26: 66, för vithavre kr. 21: —, för svarthavre kr. 20: 50,
för stråblandsäd kr. 22:— samt för vicker och foderärter kr. 28:—, allt per
deciton. Dessa priser avsåg fullgod vara och skulle höjas med 10 öre för varje
lialv-månadsperiod.
Sedan den nya prissättningen genomförts i mitten av juli, började de periodiska
skörderapporterna att bli alltmera lovande. I augusti bestämdes på framställning
127
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
