- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugosjätte årgången (händelserna 1948) /
134

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nobelpristagarna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För första gången förrättade nu kronprins Gustaf Adolf utdelandet av
utmärkelserna, då konungens hälsotillstånd för tillfället ej var det bästa. Likaledes
fungerade tronföljaren som värd vid festmiddagen på Slottet följande dag. De
sedvanliga Nobelföreläsningarna ägde rum den 11 och 13 december.

Thomas Stearns Eliot, född 1888 i USA men sedan 1914 bosatt i England och brittisk medborgare.
Studerade vid universiteten i Harvard, Sorbonne, Paris och Oxford. Flera av Eliots verk har
översatts till svenska och hans Canterburyspel har uppförts på Dramaten och i radio. Han är även
känd i Sverige genom den föreläsningsturné han under andra världskriget företog här. I sitt nya
hemland har han fått höga officiella utmärkelser.

Professor Arne Wilhelm Kaurin Tiselius, född i Stockholm 1902, studerade i Uppsala och blev
fil. dr och docent i kemi där 1930 efter disputation på en avhandling om en metod för elektrofores
av äggviteämnen. Under 1934—35 vistades han som Rockefellerstipendiat vid Princetonuniversi-

19i8 års nobelpristagare. Från vänster professorerna Tiselius och Blackett, T. S. Eliot samt dr

Muller.

ietet i USA samt erhöll 1938 sin professur. Förteckningen över Tiselius vetenskapliga skrifter sedan
1926 omfattade vid tiden för hans mottagande av Nobelpriset cirka 75 arbeten, av vilka flera fått
epokgörande betydelse.

Professor Patrick Maynard Stuart Blackett, född 1897, utbildade sig först till sjöofficer och
tjänstgjorde under hela kriget 1914—19 vid flottan. Därpå övergick han emellertid till
vetenskapen, studerade atomfysik vid universitetet i Cambridge och arbetade där hos Rutherford i det
berömda Cavendishlaboratoriet. Under åren 1923—33 ägnade han sig huvudsakligen åt experiment
med alfapartiklar med hjälp av Wilsons förbättrade dimkammare. Sedan han konstruerat en
automatiskt verkande expansionsapparat, fångades hans intresse av den kosmiska strålningen, som
han senare fortsatte att studera även i London, där han blev professor i fysik 1933, och sedan
1937 vid universitetet i Manchester. För sina förtjänster under kriget erhöll Blackett 1947 av
USA:s regering "The Medal for Merit", Förenta staternas högsta civila utmärkelse.

Paul Milller, född 1899, tog 1925 sin doktorsexamen vid universitetet i Basel och anställdes
därpå omedelbart vid den schweiziska läkemedelsfirman Geigy i nämnda stad för vars
forskningslaboratorium han senare blev chef. Han började 1936 de specialundersökningar rörande vissa
"förtäringsgifter", som 1939 ledde till framställandet av ämnet DDT, uppkallat efter sitt kemiska
namn diklordifenyliriklormetan; det visade sig senare att ämnet beskrivits redan 1874, ehuru det
då ej prövats till sina biologiska verkningar. Upptäckten av DDT:s enastående starka verkningar
vid bekämpandet inte bara av skadeinsekter i lantbruket utan även av människans många
infektionssjukdomar, t. ex. malarian och fläckfebern, blev av oerhörd betydelse.

134

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 11:33:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1948/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free