- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugosjätte årgången (händelserna 1948) /
166

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filmen. Av Ellen Liliedahl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Filmen 1948

Av ELLEN LILIEDAHL

En under året ikraftträdande förhöjd nöjesskatt och hotande nedgång i
publikfrekvensen på biograferna kom en oro åstad i det svenska
filmproducentlägret, som mot slutet av året utmynnade i en framställning till regeringen om
restitution av skattemedel. Utan en sådan lättnad förklarade sig producenterna
icke längre kunna fullfölja sin verksamhet, då de ständigt ökande
inspelningskostnaderna gjorde varje företag ytterst riskabelt. Antalet framförda filmer
under året var även mindre än tidigare under en lång period, nämligen 34, pius
en liten barnfilm i färg av anspråkslös karaktär.

Den produktive Ingmar Bergman hade ett finger med i några av de
framgångsrikaste svenska filmerna, medan hans och Alf Sjöbergs planerade samarbete med
Hollywoodproducenten Selznick i en inspelning av Ibsens "Dockhemmet" gick
om intet. "Eva" visade diktaren Bergmans bästa kvaliteter i en arabeskartat
nyckfull men av fin känsla och äkta poesi genomlyst, samtidigt starkt dramatisk
berättelse om en ynglings väg till befrielse ur barndomens komplex. Gustaf
Molanders utsökta regi och personinstruktion betydde dock minst lika mycket för
filmens stämningsrikedom och artistiska avvägning, liksom det ovanligt jämna
spelet. I "Hamnstad" fungerade Bergman som regissör för en av Olle Länsberg
skriven, måttfullt realistisk och mänskligt varm skildring av ett par ungdomar på
livets skuggsida, och i "Musik i mörker" ■— efter Dagmar Edqvists roman — gav
han, ävenledes som regissör, prov på en mjuk och fast återhållsamhet med
uttrycksmedlen, av icke mindre verkan än hans tidigare häftighet. Ett nytt
inspelningsföretag, Studio-Film, startade med en religiöst betonad film av Rune
Lindström och Gösta Stevens, "Jag är med eder", delvis inspelad vid en svensk
missionsstation i Afrika, och fortsatte med ett av Sven Stolpe författat idédrama ur
vår tid, "Intill helvetets portar", vari Lars Hanson gjorde en framstående
rollprestation som atomforskare. Båda var ambitiöst utformade och haltfulla verk,
vilka tyvärr knappast beskärdes den publikframgång de varit värda. Desto större
succé vann Hasse Ekman med sin koncist och kraftfullt gjorda filmbearbetning
av Marika Stiernstedts "Banketten", vari Eva Henning som olycklig och
degenererad överklassflicka hade ett beaktansvärt dramatiskt genombrott. Den
framåtgående Hampe Faustman svarade för en kongenial filmåtergivning av Jan Fridegårds
"Lars Hård" och en artistiskt sammanhållen film i sjömansmiljö efter Josef
Kjellgren, "Främmande hamn". Färgfilmen "Lappblod" gick tyvärr till hävderna
som ett endast som koloristisk landskapsmålning berömvärt pekoral, och även
den av Anders Henrikson regisserade "Flickan från fjällbyn", en
ödemarksskildring från amerikafeberns dagar, led avbräck genom ett svagt manuskript men
var en triumf för en ny A-fotograf, Bertil Palmgren. I den ganska långa raden av
folkliga bygdefilmer var Åke Ohbergs återgivning av Fredrik Ströms "Folket i
Simlångsdalen" den jämnaste och livfullaste, medan Sven Edvin Säljes "På dessa
skuldror" i Gösta Folkes regi sympatiskt skilde sig från slentrianen genom en
måttfullt realistisk, intim och sakligt vederhäftig framställning av människor i
modern svensk landsbygd. Den lättare repertoaren representerades lyckligt av
Gustaf Edgrens skojfriska lustspel med förväxlingsmotiv, "En svensk tiger",
där Edvin Adolphson i praktslag tog hem spelet, av Nils Poppes strålande roliga
"Soldat Bom" och den nye regissören Per Gunvalls luftigt fantasifulla och
artistiskt turnerade sommarskämt "Kärlek, solsken och sång".

Den svenska kortfilmens obestridde mästare, Arne Sucksdorff, framträdde med
två nya verk, "Den drömda dalen", en idyll i norsk fjordmiljö, samt "En kluven

166

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 11:33:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1948/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free