- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugosjätte årgången (händelserna 1948) /
186

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långholmsschismen - Telefon- och telegrafnytt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Längholmsschismen

I september 1947 offentliggjorde Svenska
Dagbladet en intervju med
Långholms-chefen, direktör Sven Kjellegård, som
meddelade att ledamoten av anstaltsnämnden,
fru Else Kleen-Möller ingripit för att få en
vildsint fånge, dynamitarden N. H.
Johansson, kallad "Fältspats-Johan" (se Sv. D. A.
XXIV 10/9), uttagen ur anstaltens
isoleringscell (se Sv. D. A. XXV sid. 16). Fallet blev
föremål för JO:s utredning, men innan
denna förelåg utvidgades Längholmsschismen
ytterligare. Socialläkaren och suppleanten i
anstaltsnämnden dr Gunnar Inghe vände sig
nämligen efter att ha samtalat med fru
Else Kleen i december 1947 till JO med
vissa anmärkningar mot fängelseläkaren på
Långholmen dr B. A. Boye i samband med
en epileptisk fånges dödsfall på fängelset.
JO hade då redan sin uppmärksamhet
riktad på fallet. Dr Boye hade tidigare
beträffande fallet "Fältspat" i ett yttrande till JO
karakteriserat fru Else Kleens aktion som
förfelad och skadlig. I yttranden från
fångvårdsstyrelsen och dess medicinske expert
fritogs dr Boye helt från beskyllningarna
men vägrade att återinträda i tjänst på
fängelset förrän fru Kleen lämnat
anstaltsnämnden. I en petitionsskrivelse till
justitieministern anhöll 205 tjänstemän på
Långholmen att fru Kleen måtte befrias från
sitt uppdrag, medan fem
nämndsuppleanter förklarade sig solidariska med fru Kleen.
Fru Kleens make, socialminister Gustav
Möller, försvarade i en rundskrivelse till ett
hundratal personer sin hustrus åtgöranden
I Långholmsaffären och kritiserade
justitieministern, fångvårdsstyrelsen,
fängelsedirektör Kjellegård, dr Boye samt
fångvårdspersonalen. Hr Möller förklarare att han med
sin skrivelse endast velat orientera vissa
personer men inte avsett att skrivelsen
skulle offentliggöras (vilket skedde i en
stockholmsk middagstidning).

Den 25 mars 1948 kom JO:s utlåtande i
båda Långholmsutredningarna. JO
kritsera-de fru Kleens ingripande i fallet "Fältspat",
där "hennes åtgörande uppenbarligen
inverkat menligt på disciplinen inom anstalten

Telefon- och telegrafnytt 1948

Följande telefonförbindelser från Sverige
öppnades under året: 1/2 med Ecuador och
Nederländska Indien (Indonesien) dock
endast med städerna Batavia och Bandoeng;
15/2 Portugal; 15/3 republiken Colombia och
Japan; 5/4 Egypten; 15/5 nederländska
fartyg på havet; 19/10 Aruba; 1/11 Malta;
Kenya, Sydafrikanska unionen,
Sydvästafrika, Tanganyika och Uganda; Ceylon,
Indien och Pakistan; Australiska
statsförbundet och Nya Zeeland; brittiska fartyg på
havet.

Statsrådet Gustav Möller.

och i hög grad varit ägnat att förringa
styresmannens auktoritet". Beskyllningarna
mot dr Boye lämnades utan åtgärd. Den 1
april avgick fru Kleen och övriga
ledamöter av anstaltsnämnden. I början av maj
meddelades att direktör Kjellegård uttalat
en önskan att få lämna chefsposten på
Långholmen, och i juli tillträdde han
direktörsbefattningen på Härlandafängelset i
Göteborg, vars chef, direktör Carl Zetterlund,
blev styresman på Långholmen.

Dr Boye anmälde den 7 april statsrådet
Möller till åtal för de beskyllningar som
denne riktat mot Boye i sitt cirkulärbrev
och vilka Boye ansåg "kränkande i
skadeavsikt". Den 5 november fattade åklagaren,
förste stadsfiskal Martin Lundqvist, beslut
att åtala statsrådet Möller för ärekränkning
av Boye. Statsrådet Möller dömdes av
Stockholms rådhusrätt att böta 2 000 kr. för att
"av arghet" ha ärekränkt dr Boye samt
dessutom att i skadestånd betala 3 000 kr.
och lika mycket i rättegångskostnader.

Den 10/3 utvidgades telefonförbindelserna
med det ockuperade Tyskland till att
omfatta samtliga ockupationszoner i Tyskland.
Trafiken från och till Tyskland befordrades
därefter på direkta ledningar mellan
Sverige och Hamburg, Berlin och Frankfurt
am Main.

Direkta radiotelegrafförbindelser från
Sverige med Kina 1/1, Österrike 20/9,
Bulgarien 1/10 och Turkiet 18/10.

Direkta bildtelegrafförbindelser blev det
med Italien 10/4 och Tjeckoslovakien 20/11.

Abonnenttelegrafförbindelser öppnades
med Nederländerna 25/2 och med
Storbritannien 1/9.

186

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 11:33:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1948/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free