Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otto G. Carlsund Waldemar Ekegårdh Gustaf Elgenstierna Axel F. Enström
(Se föreg, sida.)
genom sin vitalitet och aldrig slappnande villighet att sätta de konstnärliga problemen under
debatt. Död den 25 juli.
Waldemar Ekegårdh, f. 1879. Restaurangman. E. var vår främste kulinariske expert och
åtnjöt som sådan ett vidsträckt förtroende. Han började i sitt fack redan som ung pojke
och lärde sig sitt yrke från grunden hos experter i utlandet, framför allt i Paris. Han kom
1903 till Operakällaren i Stockholm som hovmästare och stannade där till 1925 med avbrott
för sommaren 1923, då han förestod Pripps restaurang på Göteborgsutställningen. Sedan
verkade han dels som egen restauratör i Stockholm, dels på olika företag men återkom
1935 till Operakällaren, nu som restaurangchef. Han hörde till sin tids mest kända
stockholmsfigurer. Död den 12 januari.
Gustaf Elgenstierna, f. 1871. Genealog, E., som tjänstgjorde i postverket som kontrollör,
utgav en rad genealogiska och personhistoriska arbeten. Han var sålunda sedan 1912 utgivare
av Svenska släktkalendern, 1925—36 av monumentalverket "Den introducerade svenska adelns
ättartavlor" samt från 1938 av adelskalendern. Död den 21 mars.
Axel F. Enström, f. 1875. Kommerseråd, elektrotekniker. Efter examen vid Tekniska högskolan
fortsatte han sina vetenskapliga studier fram till fil. lic. Han ingick 1903 i elektriska
prövningsanstalten Holmgren och Rossander och knöts 1916 till kommerskollegium där han dock stannade
blott några år för att sedan inträda som verkställande direktör i den nyinrättade
ingeniörs-vetenskapsakademien, som tillkom på hans initiativ och blev hans livsverk. E. hade en
lycklig förmåga att för en bredare allmänhet klargöra teknikens landvinningar; från första
årgången av Sv. D :s årsbok och flera år framåt författade han kapitlet "Teknisk revy". Stort
intresse ägnade E. konjunkturforskningen och ansåg sig ha funnit ett regelbundet samband
mellan de periodiska växlingarna i solbestrålning, klimat, skördar och affärskonjunkturer.
Död den 31 mars.
A’ils Erdmann, f. 1860. Skriftställare. Efter studier i Uppsala kom han in på ämbetsmannabanan i
Stockholm men ägnade sitt främsta intresse åt litterärt skriftställarskap. Under en lång följd
av år var han litterär medarbetare i Nya Dagligt Allehanda och utgav en rad litteraturhistoriska
monografier och undersökningar av erkänt värde. Död den 3 maj.
Bertil Eriksson, f. 1890. Borgarråd. E. började som kemigraf men övergick snart helt till
kommunala och fackliga uppgifter. Bl. a. var han ombudsman i handelsarbetarförbundets
Stockholmsavdelnings samorganisation. Invald i Stockholms stadsfullmäktige 1931 blev han snart
en anlitad kommunal kraft bland socialdemokraterna och valdes 1940 till ordförande i
stadskollegiet. 1946 blev han borgarråd och chef för personalroteln. Död den 23 april.
Carl Fagerberg, f. 1878. Skulptör. F. var en i det stockholmska konstnärslivet vida känd person
och tillhörde bl. a. Albert Engströms närmaste vänkrets, där "Calle Skakis" var den inte minst
livaktige. Efter att under stora försakelser ha genomgått Tekniska skolan och Konstakademien
fortsatte han i utlandet sina studier. Hans alstring var mycket omfångsrik. Sålunda fullbordade
han ett hundratal porträttskulpturer, djur- och idrottsskulpturer, reliefer och figuraldekorativa
arbeten för många kyrkor m. m. Död den 23 april.
Gustaf Fjæstad, f. 1868. Konstnär. F. blev känd främst som skildrare av nordisk vinter,
och hans tavlor med snötyngda granar och rimfrostkristaller på blanksvarta höstisar spriddes
i otaliga reproduktioner. Vid Arvika skapade F. ett originellt konstnärshem i nordisk romantisk
stil. F. var i sin ungdom en framstående idrottsman, bl. a. världsrekordhållare på skridsko
en engelsk mil. Död den 17 juli.
Carl Frisendahl, f. 1886. Skulptör. F. kom tidigt till Paris för studier, och i Frankrike blev
lian sedan bosatt. Till omfånget var hans produktion ej så omfattande, men kvalitativt hörde
den till det betydelsefullaste inom nyare svensk skulptur. F:s konst utmärker sig för ett
ypperligt formsinne och en ytterst förfinad sensibilitet. Död den 18 mars.
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
