- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugosjätte årgången (händelserna 1948) /
256

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikespolitisk översikt. Av fil. dr K. G. Bolander - Marshallhjälpen och Västeuropa - Västtyskland organiseras

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Valen i Italien den 18 april resulterade i att De Gasperis katolska parti vann
absolut majoritet. Kommunisterna och deras vänstersocialistiska medlöpare
under Nenni fick dock en tredjedel av mandaten. Ett attentat mot
kommunistledaren Togliatti utlöste en farlig storstrejk, som dock snart rann ut i sanden.

Icke heller i Frankrike hade kommunisterna framgång. De utestängdes från
alla poster i nationalförsamlingens presidium och en långvarig gruvstrejk vållade
visserligen återhämtningen svårt avbräck men blev politiskt ett fiasko.

Den "tredje kraftens" regeringar under ledning av Schuman, Marie och Queuille
lyckades under hela året trots stora finansiella svårigheter upprätthålla en prekär
balans mellan å ena sidan kommunisterna och å den andra de Gaulles snabbt
växande skaror.

Även den brittiska återhämtningen gjorde under året goda framsteg och
brödransoneringen kunde upphävas. Labourregeringen fortsatte med sina
socialiseringsplaner. Transportväsendet övergick vid årsskiftet i statens ägo, i februari
godkände parlamentet förstatligande av gasverken och på hösten framlades en
proposition om förstatligande av järn- och stålindustrien, vilken den 29
november godkändes i andra läsningen. I syfte att hindra överhuset att fördröja den
sistnämnda billens ikraftträdande till efter nästa val genomdrevs att lordernas
suspen-siva veto inskränktes till ett år, ett förslag som två gånger förkastades av
överhuset. Lagen om national- och sjukförsäkring trädde i kraft den 5 juli.

Inför det hotande utrikesläget beslöt underhuset den 1 december att förlänga
värnpliktstiden från 12 till 18 månader.

Västtyskland organiseras

Ryssarnas målmedvetna strävan att sovjetisera den tyska östzonen föranledde
västmakterna att på egen hand fortsätta med att organisera Västtyskland på
demokratisk basis, varvid målet var att överlämna det administrativa ansvaret till
tyskarna ehuru med bibehållen västmaktskontroll speciellt över Ruhr och utan
att formellt stadfästa Tysklands delning genom upprättande av en västtysk stat.

Den 5 februari undertecknades i Frankfurt nya statuter för Bizonien, som fick
ett federativt "parlament" bestående av ekonomiska rådet och delstatsrådet och
en "regering" kallad förvaltningsrådet. Vidare upprättades en västtysk högsta
domstol samt en centralbank, vilken blev det första rent västtyska organ till vilket
även den franska zonen anslöts. Ett par veckor senare inleddes i London
förhandlingar mellan Storbitannien, USA, Frankrike och Benelux om Västtysklands
framtid. Dessa åtgärder utlöste häftiga protester från ryssarna, som inte blivit
konsulterade. Den 20 mars sprängde de det allierade kontrollrådet i Berlin, vilket
följdes av kravet att få kontrollera persontrafiken med militärtågen till Berlin.
Västmakterna indrog då dessa tåg och övergick till personbefordran med flyg.

Londonkonferensen nådde den 1 juni enighet om att en konstituerande
nationalförsamling för Västtyskland skulle sammankallas med uppgift att utarbeta
en federativ författning, och den 18 juni var man färdig att proklamera en
genomgripande valutareform, som med ett slag gjorde slut på svartabörshandeln och
de kaotiska förhållandena på penningmarknaden och skänkte det västtyska
näringslivet en stabilitet som snabbt ledde till en markerad ökning av produktionen.

Ryssarna reagerade kraftigt. Redan den 16 juni hade de sprängt det sista
återstående interallierade organet i Berlin, kommendanturen, och de förbjöd nu den
nya västmarken inom hela sitt ockupationsområde och började införa
restriktioner för varutransporterna västerifrån till Berlin. Den 23 juni meddelade de att
trafiken på den enda järnvägslinje till Berlin som alltjämt var öppen västerifrån
måste inställas "av tekniska skäl", och då samtidigt all annan trafik på vägar
och kanaler stoppades blev blockaden total. Samtidigt infördes en särskild
östmark, så att Berlin i realiteten fick två konkurrerande valutor.

256

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 11:33:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1948/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free