- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugosjätte årgången (händelserna 1948) /
308

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i utlandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ali Jinnah William S. Knudsen

ilande är oekså att han accepterade
dominion-ställningen för Pakistan när Indiens
självständighet blev ett faktura 1947. Sin
huvudinsats kom J. också att göra icke i kampen mot
britter utan mot hinduer. Efter kortvarigt
samarbete under 1920-talet förvandlade han snart
Muhammedanska förbundet till ett
kampinstrument med spetsen riktad mot
nationalkongres-sens suveränitetsanspråk och vidhöll inför
författningskampens slutskede hårdnackat kravet
pä en delning. Det föll sig också naturligt att
han den 15 augusti 1947, dä Pakistan
konstituerades som självständig stat, övertog posten
som generalguvernör.

William S. Knudsen, dansk-amerikansk
industriman (* 1879 — † 27/4). Född i Köpenhamn
kom K. som 19-åring till USA utan ett öre på
fickan. Först arbetade han vid ett skeppsvarv
i New York, hamnade sedan hos Henry Ford
och övergick 1922 till General Motors, vars
högste chef han blev 1937. Under andra
världskriget utnämndes han till chef för hela
krigstillverkningen och fick därvid generallöjtnants
rang.

Georg Kulenkampff, tysk violinist (* 1898 —
† 4/10). Född i Bremen debuterade K. där som
femtonårig solist och blev senare förste
konsertmästare i Bremens symfoniorkester. År 1923
utnämndes han till professor vid
musikhögskolan i Berlin. K. gjorde vid sidan av sin
pedagogiska verksamhet många och vidsträckta
konsert-turneer och besökte bl. a. Sverige upprepade
gånger. Han betraktades som en av samtidens
yppersta musiker, särskilt uppskattad för sina
nobla och stilrena tolkningar av den klassiska
violinlitteraturen. De sista åren verkade han
som violinpedagog i Luzern, där han avled.

Frans Lehàr, ungersk kompositör (* 1870 —
† 24/10). L. var, har det sagts, den moderna
operettens skapare, och obestridligt är att ingen
annan kompositör kunde peka på så många och
stora framgångar i denna genre. Hans
huvudverk var "Glada änkan", som blev en
världsframgång av väldiga mått. Den följdes av
många andra, nästan lika populära verk
såsom "Greven av Luxemburg", "Zigenarkärlek",
"Röda rosor", "Frasquita" och "Leendets land".
L. besökte Sverige 1936 och blev därvid
föremål för livliga hyllningar.

Emil Ludwig, tysk författare (* 1881 — †
18/9). L. hette ursprungligen Cohn, omfattade
först kristendomen men gick efter mordet på

Franz Lehàr Jan Masaryk

Walther Rathenau tillbaka till den judiska tron
"för att visa sin solidaritet med sitt eget folk".
Hans litterära produktion var synnerligen
omfattande, men mest känd blev han som
författare till en rad populära historiska och
biografiska verk.

Louis Lumière, filmpioniär (* 1863 — † 6/6).
L. ansågs jämte sin broder Auguste vara
filmens skapare. Det var 1896 som bröderna
första gången presenterade sina rörliga bilder. De
gjorde även andra insatser, bl. a. konstruerade
de en kamera som tog cirkelrunda bilder och
var även bland de första som ersatte
kameraplåtarna med film. År 1917 framställde Louis
Lumière de första färgfotografierna med
till-lämpning av sin autokrommetod.

Juda L. Magnes, rektor vid hebreiska
universitetet i Jerusalem (* 1877 — † i november).
Född i San Francisco blev M. efter studier i
USA och Tyskland en av Förenta staternas mest
framgångsrika rabbiner. Han anslöt sig tidigt
till den sionistiska rörelsen, blev det hebreiska
Jerusalem-universitetets förste kansler och 1935
dess förste rektor. Som politisk sionist
propagerade M. för ett binationellt Palestina med lika
rättigheter för judar och araber.

Jan Masaryk, tjeckoslovakisk utrikesminister
(* 1886 — † 10/3). M. var son till Thomas
Masaryk, den tjeckoslovakiska republikens främste
grundare och förste president. År 1906 begav han
sig till USA, där han förtjänade sitt uppehälle
som gjuteriarbetare och biografpianist. Han
deltog i första världskriget, och då Tjeckoslovakien
blev fritt inträdde han i sitt lands utrikestjänst
och var 1925—39 dess minister i London. Vid
den tyska ockupationen av Tjeckoslovakien
reste han på föreläsningsturné till Amerika,
men då den tjeckoslovakiska
nationalkommittén i London 1941 erkändes som provisorisk
regering, återvände han och blev
utrikesminister, vilken post han behöll då regeringen med
Benesj i spetsen flyttade hem efter det tyska
sammanbrottet. Som sin uppgift satte han
främst att jämsides med fasthållandet vid den
ryska alliansen utveckla och bevara
vänskapliga förbindelser med västmakterna. När
kommunisterna genomförde sin kupp i februari
stannade han kvar på sin post och uppmanade
alla att sluta upp kring den nya regimen.
Beträffande hans död vanns ingen klarhet under
året. Man visste alltså ej om han själv
förkortat sitt liv eller utsatts för ett attentat.

308

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 11:33:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1948/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free