Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Danmark. Av redaktör Ejnar Nielsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uteslutande på råvaror och halvfabrikat, inte på färdigvaror, och av
exportvärdets ökning föll 200 milj. kr. på jordbruksprodukter, 100 milj. på
industriprodukter. Jordbruksexportens värde var något över en miljard kr.
För att undvika en upprepning av exportstoppet till England inledde man i god
tid nya handelsförhandlingar. Avtalet från februari löpte till 30 september, och 30
augusti möttes en dansk och en brittisk delegation i Köpenhamn för att dryfta
nya kommersiella och finansiella avtal. Den 15 september var den nya
överenskommelsen klar med giltighet till 1 oktober 1949. Beträffande baconexporten var
avtalet fyraårigt, och man enades om att inom loppet av ett halvt år sluta en
motsvarande långtidsöverenskommelse beträffande smöret, med hänsyn till den
förhållandevis långa produktionsgången inom jordbruket. Både de danska och de
engelska exportkvoterna ökades, och den grundläggande prispolitiken belyses av
baconavtalet. Detta gick ut på att Danmarks baconleveranser till England skulle
utgöra 90 % av exporten av denna vara. Under första året skulle priset vara 4: 28
kr. per kg, samma pris som föregående år, men i övrigt skulle varje år förhandlas
om priserna; dock skulle priset under andra avtalsåret högst kunna sänkas med
7% % och under tredje och fjärde högst gå upp eller ned med 7% % i förhållande
till andra årets pris. Som ett uttryck för det återupprättade goda
handelsförhållandet mellan Danmark och England hölls på hösten en stor brittisk
handelsutställning i Köpenhamn och senare en stor dansk kulturell utställning i London.
Vid årets slut kunde man beräkna att både jordbruks- och industriexporten
under året stigit med 200 milj. kr. vardera, allt som allt 400 milj. kr., medan
importvärdet endast stigit med 300 milj. kr. Exportöverskottet anslogs till 700 milj. kr.,
och gentemot detta stod valutaintäkterna från sjöfarten med 465 milj. kr. och
Marshallplanens gåvohjälp samt lån hos de internationella kreditinstitutionerna.
Hela valutaställningen hade förbättrats med över 200 milj. kr.
Stigande effektiv ränta
På penningmarknaden ägde en märklig utveckling rum. Under åren 1946 och
1947 lyckades man uppsuga en betydande del av de miljardbelopp som de tyska
ockupationsmyndigheterna satt i omlopp på danska marknaden. Tyskarna betalade
för de varor de köpte och de arbetsprestationer de krävde med pengar som de
hämtade i danska nationalbanken och fick utbetalade över ett "clearingkonto",
som nådde upp till 7 miljarder och sedan representerade en värdelös dansk
fordran på det icke-existerande tyska riket. Allt som allt uppsögs under de tre åren
1946, 1947 och 1948 c:a 3 miljarder, bl. a. genom engångsskatten, och även
Marshallhjälpen, som bestod i gåvor, betalades av de danska importörerna i dansk
valuta till nationalbanken, som satte in de betalade beloppen på ett spärrkonto.
Även överbalanseringen av statsbudgeten, upptagandet av statslån och
indragandet av "værnemager"-vinster, till ett belopp på 250 milj. kr., verkade sanerande,
och i september/oktober tog sig den stramare penningmarknaden uttryck i ett
kraftigt kursfall för obligationer. Denna marknad är i Danmark mycket betydande,
därför att den inte blott omfattar statens lån utan även så att säga alla lån i fast
egendom, både första och andra prioritetsinteckningarna, vilka finansieras genom
obligationsemissioner på Köpenhamns börs av kredit- och hypoteksföreningar.
Kursfallet var 4—5 poäng, och den effektiva obligationsräntan steg därigenom från
4,2 till 4,5 %. Den största av de danska kreditföreningarna är Östiftens, och för
denna förenings obligationer noterades under 1938—39 en kurs på 89—90 %.
Under kriget var kursen över pari, vid 1948 års ingång 99% ; den 6 oktober 1948
noterades 92%, en kursförlust under året med 7—8 %. En av de kraftigast
bidragande orsakerna till kursfallet var utbjudandet i mitten av september av ett 30-årigt
4 % statslån på 100 milj kr. till en kurs av 98% %, alltså till en effektiv ränta av
4,17 %. Knappast hälften av detta lån tecknades. Resten måste övertas av de emit-
312
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
