- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugosjätte årgången (händelserna 1948) /
320

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Norge. Av redaktör Sivert Aarflot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nant Olaf Helset, den 4 juni anhöll om avsked därför att han fann det omöjligt att
samarbeta med försvarsministern. Tidigare hade försvarsehefen, generallöjtnant
Otto Ruge, anhållit om avsked, och chefen för försvarsstaben, generalmajor Halvor
Hansson, avgick i juli 1946. De angav då inga speciella orsaker för sitt
tillbakaträdande men upplyste nu att de avgått av samma skäl som generallöjtnant Helset.
Saken föranledde två mycket livliga debatter i stortinget, där regeringen och dess
parti helt ställde sig på försvarsministerns sida. Ett klart misstroendevotum för
försvarsministern från de borgerliga partierna förkastades den 24 juni med
arbetarpartiets och kommunisternas röster. Det torde vara en "offentlig hemlighet"
att det endast var partidisciplinen inom regeringspartiet som räddade
försvarsministern från ett parlamentariskt nederlag. Även senare, i en stortingsdebatt 25
november, blev försvarsministern utsatt för stark kritik från borgerligt håll på grund
av det sätt på vilket han avskedat chefen för flygvapnet, generalmajor Hj.
Riiser-Larsen.

Riksrättsdebatten

Den största stortingsdebatten 1948, en av de längsta i stortingets historia, var
emellertid den s. k. riksrättsdebatten, som pågick i åtta dagar, från måndagen den
18 till tisdagen den 26 oktober. Ämnet för denna debatt var utlåtandet från den s. k.
"Undersökningskommissionen av 1945", som hade till uppgift att granska de
politiska förhållandena och de ansvariga myndigheternas uppförande före och efter
9 april 1940. I ett verk på över 600 trycksidor med bilagor på tillsammans flera
tusen sidor framlade kommissionen ett utlåtande om utrikes- och
försvarspolitiken under tiden före 9 april 1940 och om regeringens, stortingets, högsta
domstolens, administrationsrådets och de civila och militära myndigheternas förhållande
före och efter denna tid. Utlåtandet slutade med en ganska skarp kritik mot
statsminister Nygaardsvold, utrikesminister Koht, försvarsminister Ljungberg och
medlemmarna av dåvarande stortingspresidiet, som hade ansvaret för förhandlingarna
med tyskarna sommaren 1940 om eventuellt avsättande av kungahus och regering.
Då utlåtandet offentliggjorts krävde de tre nämnda ministrarna och
medlemmarna av presidiet att få sin sak prövad inför riksrätt. (Riksrätten, som består av
lagtingets medlemmar och de ordinarie medlemmarna av högsta domstolen, skall
enligt Norges grundlag döma i mål mot "statsrådets, högsta domstolens eller
stortingets medlemmar för straffbart förhållande, dessa som sådana må göra sig
skyldiga till".)

Undersökningskommissionens utlåtande behandlades först av stortingets
protokollskommitté, som i stort sett anslöt sig till kommissionens kritik men slutade med
att inte anbefalla riksrätt. Riksrättsdebatten blev en politisk uppgörelse av
historisk betydelse. Två av de inblandade, nämligen f. statsminister Nygaardsvold och
f. lagtingspresident Gabriel Moseid, var medlemmar av nuvarande stortinget, och
de försvarade sig själva och sin politik i timslånga inlägg. Ett märkligt inlägg
gjordes för övrigt av högerledaren C. J. Hambro, som ställde problemen i historiskt och
politiskt perspektiv och preciserade nödvändigheten av att Norge vid varje tid,
i varje hänseende är bättre förberett än det var 1940. Debatten slutade med ett
enhälligt beslut att inga åtgärder skulle vidtas mot de personer som kritiserats i
undersökningskommissionens utlåtande. Därmed var Norge färdigt med den politiska
efterkrigsuppgörelsen — bortsett från ett utlåtande om regeringen Nygaardsvolds
verksamhet i London under kriget, vilket skulle behandlas av stortinget 1949.
Detta innehöll emellertid ingen kritik — Londonregeringen fick tvärtom
erkännande för sin verksamhet.

Uppgörelsen med landsförrädarna

Den juridiska uppgörelsen, uppgörelsen med landsförrädarna, var man däremot

320

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 11:33:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1948/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free