- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugosjätte årgången (händelserna 1948) /
321

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Norge. Av redaktör Sivert Aarflot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inle färdig med. Medan regeringen i januari 1946 räknade med 63 500
landsförräderimål hade antalet enligt riksadvokatens upplysningar vid utgången av 1948
kommit upp i inemot 100 000. Av dessa mål hade emellertid 34 000 avskrivits, då
åtal uteblivit. Vid årsskiftet återstod en stor mängd mål att behandla, och den
rättsliga uppgörelsen torde näppeligen vara klar före utgången av 1949. I juli
antog stortinget en s. k. amnestilag som bestämde att landsförrädare, som ådömts
fängelsestraff på åtta år och därunder, kan lössläppas på prov när hälften av
strafftiden är avtjänad.

De norska sjökadetterna hade julbal i Oslo och bland gästerna var prinsessan Astrid, som ses
tåga in i täten med kavaljeren kadett Johan Danielsen.

En mycket vansklig punkt i den rättsliga uppgörelsen var frågan om
dödsstraffet. Från 1875 till Quislings avrättning 24 oktober 1945 hade ingen förbrytare
avrättats i Norge, och 1945 var det en uttrycklig förutsättning för stortingets
antagande av lagen om dödsstraff att den endast skulle gälla så länge uppgörelsen med
landsförrädarna pågick. Otvivelaktigt hade majoriteten av det norska folket hittills ansett
att dödsstraffet var ett nödvändigt led i den rättsliga uppgörelsen, men på senaste
tiden svängde rättsuppfattningen påtagligt om i denna sak. Ett förslag till
upphävande av dödsstraffet förkastades i juni av odelstinget med endast 20 rösters
övervikt, och samma månad hemställde stortingets lagutskott till regeringen att
inte fullborda flera dödsdomar. Den sista dödsdomen som gick i fullbordan i Norge
gällde "minister" Schancke, som avrättades 29 augusti. I 131 allvarliga
förräderimål avstod åklagarmyndigheten från sitt krav på dödsstraff. 38 dödsdomar gick i
fullbordan och 3 dömda benådades. Så som rättsuppfattningen artade sig vid
årsskiftet kunde man förmodligen räkna med att inga fler dödsdomar skulle gå i
fullbordan.

Uppgörelsen med landsförrädarna var nödvändig och oundviklig, men den
skapade åtskillig bitterhet och en del sociala skadeverkningar som myndigheterna
förmodligen måste söka dämpa. Bl. a. var det på tal att avstå från en del av de
s. k. rättighetsförlusterna, lindra böter för mindre bemedlade o. s. v.

21

321

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 8 11:33:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/svda/1948/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free