Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Finland. Av redaktör Fredrik Valros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finland
Av redaktör FREDRIK VALROS
Finlands regeringar 1948:
Ministären Pekkala (26/3 1946—29/7 1948). Se Sv. D. Å. XXIV.
Ministären Fagerholm (från 29/1).
Karl-August Fagerholm,
statsminister.
Carl Johan Alexis Enckell,
utrikesminister.
Tauno Erland Suontausta,
justitieminister.
Aar re Edvard Simo nen,
inrikesminister.
Emil Albert Skog, försvarsminister.
Onni Hiltunen, finansminister.
Reino Henrik Oittinen,
undervisningsminister.
Lee v i Matti Lepistö, lantbruksminister.
Jussi Raatikainen, bitr.
lantbruks-minister.
Uuno Takki, handels- och
industriminister.
Onni Evert Peltonen,
kommunikationsminister.
Erik Herman Härmä, bitr.
kommunikationsminister.
Waldemar Liljeström, socialminister.
Tyyne Lilja Leivo-Larsson, bitr.
socialminister.
Onni Kustaa Toivonen,
folkförsörj-ningsminister.
Aleksius Aaltonen, minister utan
portfölj.
Under intet år efter krigsutbrottet 1939 tog Finland så stora steg i riktning mot
normala och fredstida förhållanden som under 1948. Detta omdöme gäller
främst i fråga om folkhushållningen. Inrikespolitiskt var året lugnare än något av
sina föregångare efter vapenstilleståndet hösten 1944. Men detta betyder
ingalunda att det skulle ha varit ett händelsefattigt eller sensationsfritt år. Vissa
märkliga fakta minns man allmänt också utan stöd av anteckningar: vänskaps- och
biståndspakten med Sovjetunionen i april, riksdagsvalen och den
socialdemokratiska regeringens tillkomst i juli och det stora handelsavtalet med Sovjet i
december.
Pakten med Sovjet
Den stora händelsen i början av året var det brev, som generalissimus Stalin
den 28 februari sände till president Paasikivi med förslag om att förhandlingar
rörande en pakt av det ovan antydda slaget skulle inledas. Då brevet kom
omedelbart efter den stora scenförändringen i Tjeckoslovakien, mottogs
initiativet på många håll med tveksamhet och bekymmer. I en del kretsar var man
t. o. m. böjd för att avvisa förslaget eller åtminstone förse det med tydliga
reservationer. Man fann emellertid efter en grundlig debatt, dels i pressen, dels inom
regeringen och riksdagsgrupperna, att förhandlingar borde inledas, och den 20 mars
begav sig den av regeringen utsedda delegationen till Moskva, där arbetet började
fem dagar senare. Under dess gång besökte ett par delegater Helsingfors i syfte att
få del av och diskutera presidentens direktiv. Resultatet var att pakten
undertecknades den 0 april; då hade alla de synpunkter, som Finlands delegerade
framfört, blivit beaktade. Tre veckor senare, den 29 april, godkände riksdagen pakten
med 157 röster mot 11.
"Leinokrisen" i maj
Under det första halvåret hade tecknen på en spänning mellan
riksdagsmajoriteten och den av folkdemokraten Mauno Pekkala ledda koalitionsregeringen
blivit allt tydligare. Visserligen fick regeringen under avgångshot sin vilja igenom
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
