Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkokrönika. Av docent Åke V. Ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mar Hedenius’ fräna stridsskrift "Tro och
vetande". Redan tidigare hade professor
Hedenius i Dagens Nyheter skrivit en rad mot den
kristna uppståndelsetron synnerligen kritiska
artiklar, som nu återfanns i boken tillsammans
med ett förlöjligande referat av vissa
teologers framställning av kyrkans lära, särskilt
beträffande gudsbilden, försoningen och
underverken. Boken rönte ovanlig spridning och
stort bifall på kulturradikalt håll. Men icke
minst genom den flod av motartiklar som
följde, flera författade av olika
naturvetenskapsmän, blev det uppenbart, att Hedenius’
invändningar var lika gamla som
kristendomen, att han själv rörde sig med motsägelser,
att han på fri hand konstruerat ett
gudsbegrepp och en försoningslära, som han sedan
polemiserade mot, att han bestämde
verkligheten på ett högst godtyckligt sätt o. s. v.
Hedenius deltog själv i ett stort antal muntliga
debatter i och utom radio men avböjde att
möta biskop Anders Nygren, då denne den
3 november på Akademiska föreningen i Lund
framförde sin förintande kritik. Bland de mest genomförda vederläggningarna i
tryck märktes biskop Torsten Bohlins "Modern religionskritik". I huvudsak var
diskussionen befruktande genom att inbjuda till en omprövning av teologiska
formuleringar och stimulera intresset för tillvarons högsta frågor i avkristnade
folkskikt.
På lägre intellektuellt plan men med tydligare praktisk syftning stod Dagens
Nyheters aktion kring kyrksamheten ocli förkunnelsen. Diakonistyrelsens
socialsekretariat och Svenska Gallupinstitutet hade framlagt vissa siffror och
iakttagelser, redovisade i Ingmar Stoltz’ skrift "Folkets röst om kristendom ocli
kyrka", som gav en rätt uppmuntrande bild av kyrkans ställning och möjligheter
hos folket. Med anledning härav sände Dagens Nyheter ett par sommarsöndagar ut
reporter till ett antal kyrkor, där menigheten räknades och predikningarna
refererades. Kommentarerna innebar, att besöksfrekvensen var låg och förkunnelsen
tam och odogmatisk. Den skarpa kritik, som bl. a. stod att läsa i Svenska
Dagbladet och Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, visade upp, att siffrorna var
felaktiga eller missvisande och de gjorda kommentarerna komprometterande. Som
en positiv vinst av hela företaget kunde antecknas, att kyrkan mer än hittills
drevs att inrikta sitt intresse på sin vanliga vardagsgärning, gudstjänsten och
förkunnelsen, och därvid mindre lita till sådant som siffermässigt gör intryck.
Flera av de lagstiftningsfrågor, som löstes eller bragtes närmare sin lösning
under året, blev också föremål för mycken polemik i tal och skrift. Dit hör icke
den smärtfritt genomförda kyrkomötesreformen, som för framtiden gav
lekmännen majoritet med 57 representanter mot 43 präster i kyrkans parlament, men
däremot i hög grad den från föregående år ärvda debatten om förbättring av
prästerskapets lönevillkor. I motsats till statstjänstemännen, som principiellt fått
något ljusare villkor, hade prästerna dels ett föråldrat och invecklat lönesystem,
dels en med hänsyn till utbildningen mycket oförmånlig ekonomisk ställning.
Inläggen från prästerliga organisationer och enskilda präglades tyvärr i vissa
fall av en inställning, som icke överensstämmer med kallets art eller hänsynen till
det delikata i att tala i egen sak. Riksdagen fattade principbeslut om förbättring
70
Professor Ingemar Hedenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
