Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkokrönika. Av docent Åke V. Ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av prästerskapets ekonomiska villkor efter lönestoppets hävande i enlighet med
den kungliga propositionen, som stöddes av hela regeringen men attackerades av
LO. Den omständigheten, att K. M:t och riksdag lagstiftat i denna fråga utan
kyrkomötets hörande och på visst sätt inordnat prästerskapet i det statliga lönesystemet,
framkallade vissa farhågor på kyrkligt håll. Det framhölls, att risken för att
Svenska kyrkan skulle bli en statskyrka och godtyckligt kunna dirigeras av de styrande
avsevärt ökats. Ett uttalande av statsminister Erlander inför metallarbetarna i
Södertälje lade också den misstanken nära, att den beslutade nya
kommunindelningen av statsmakterna skulle kunna läggas till grund för en pastorats- eller
församlingssammanslagning med åtföljande minskning av präst- eller åtminstone
kyrkoherdetjänster.
Ben 21 september öppnades i Stockholm en ekumenisk kristligt-social konferens, till vilken
omkring 200 stats- och frikyrkopräster samt lekmän från hela Sverige samlats för att
diskutera brännande sociala problem ur kristlig synpunkt. Från vänster pastor Einar Rimmerfors,
biskop Manfred Björkquist, pastor Jive Johnsson och professor Sigfrid von Engeström.
Slutligen framkallade det förslag till ny dissenterlag, som den 28 maj
framlades av den i oktober 1943 tillsatta kommittén, allvarliga och sakliga
invändningar på både kyrkligt och frikyrkligt håll. Förslaget innebar i korthet följande
reformer. Fritt utträde ur svenska kyrkan medges även utan villkor. För
inträde skall inte dop förutsättas. Beteckningen främmande trosbekännare ändras
till särskilda trossamfund, och de ej utträdda personer, som driver för svenska
kyrkan främmande religiös verksamhet, kallas trossammanslutningar. Även de
senare erhåller egen vigselrätt. Barn, som icke tillhör svenska kyrkan, kan erhålla
frihet från kristendomsundervisning, men även personer tillhörande vissa
trossamfund kan vara kristendomslärare och teologie professorer och docenter.
Kloster och ordnar får förekomma. Både trossamfund och trossammanslutningar
får under vissa förutsättningar skattefrihet.
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
