- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugosjunde årgången (händelserna 1949) /
80

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett märkligt läkekonstens år. Av docent Ebbe Nyman - Intressanta iakttagelser rörande kräftsjukdomarna - Åderförkalkningsproblemet högaktuellt - Stor publicitet kring Cortisone

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

elakartade tumören. Något annat än en viss fördröjning av processen kunde
dock ej uppnås. Av större intresse var måhända vissa empiriska försök att direkt
hämma kräfttumörernas livliga tillväxt med ämnen, som förhindrar celldelning
och därmed tillväxt. En grupp ämnen av komplicerad kemisk natur, kallade
aminopteriner, kom här till användning. Tyvärr är dessa substanser även
giftiga för organismen i övrigt, men principiellt innebär de ett intressant framsteg,
som kan medföra vissa löften för framtiden. Ej endast verkliga kräfttumörer
utan även vissa elakartade blodsjukdomar blev föremål för sådana
behandlingsförsök.

Om de mycket omskrivna radioaktiva isotopernas medicinska användning kan
sägas, att de trots sin utomordentliga betydelse för forskningen under året icke
fick någon omistlig användning inom den praktiska läkekonsten.

Åderförkalkningsproblemet högaktuellt

Problemet om åderförkalkningen och dess återverkan på viktiga organsystem,
i första rummet hjärna, hjärta och njurar, var mycket aktuellt. Man började
skönja klarare frågeställningar än tidigare, även om ensidiga uppfattningar
rörande betydelsen av födans sammansättning väckte ganska mycket
uppmärksamhet. Man torde kunna sammanfatta den aktuella diskussionen därhän, att
den uppfattningen vann terräng, att åderförkalkningen är en verklig sjukdom
och icke endast en med det normala åldrandet som sådant förknippad företeelse.
Något 0111 sjukdomens yttersta orsak blev knappast säkert konstaterat, men
betydelsen av ärftliga och konstitutionella faktorer kom åter i förgrunden. Kostens
betydelse för åderförkalkningens utveckling uppfattades mera så, att
lyxkonsumtion i allmänhet borde undvikas och att det sålunda mera kommer an på
hur mycket än vad man äter.

Stor publicitet kring Cortisone

Det största intresset bland årets medicinska händelser tilldrog sig dock
effekten av vissa hormoner vid ledgångsreumatism och en del andra, särskilt allergiska
sjukdomar. Sällan om ens någonsin förut hade medicinska angelägenheter
beretts så mycken publicitet i världen som meddelandet från USA våren 1949 om
effekten av hormonpreparatet Cortisone vid ledgångsreumatism.
Förhistorien till dessa iakttagelser var följande: Det var sedan länge känt, att den s. k.
kroniska ledgångsreumatismen kan läka ut i olika skeden av sitt förlopp. Sådana
utlakningar och andra s. k. spontana förbättringar liar varit underlaget för en
viss, om än begränsad optimism beträffande framtidsutsikterna vid denna
sjukdom. Detta förhållande har även betecknats såsom sjukdomens "potentiella
re-versibilitet". Nu hade man sedan länge iakttagit, att särskilt två, i och för sig
helt olikartade, situationer kunde medföra en dramatisk förbättring av tillståndet
hos ledsjuka. Den ena var inträffad graviditet hos ledsjuka kvinnor, där man ofta
haft tillfälle att iaktta slående förbättringar av ledsymtomen under
graviditetens förlopp, men recidiv efter förlossningen. Den andra situationen var, att
insjuknandet i s. k. gulsot, mestadels en av virus orsakad akut
leverinflammation, likaledes kunde medföra övergående lindring av symtomen vid kronisk
ledgångsreumatism. Sådana och liknande iakttagelser hade sedan länge
sammanställts och övervägts av en vid den kända Mayokliniken i USA verksam läkare,
Philip S. Hench, som länge sysslat med reumatiska sjukdomar. Han framkastade
nu den förmodan, att den övergående förbättringen av ledsymtomen i ovan
anförda situationer berodde på ökad produktion av något hormon, en teori, som

80

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:15:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1949/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free