Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett märkligt läkekonstens år. Av docent Ebbe Nyman - Hypofyshormonet ACTH - Intressanta men svårtydda frågeställningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den 1949 i vårt land verksamme kinesen C. H. Li, då i USA, visade sig
stimulera binjurebarken och därigenom öka kroppens egen produktion av det
hormon, som fått beteckningen Cortisone. Resultaten av behandlingen med ACTH
var också likartade med dem, som uppnåddes med Cortisone.
Den stora publicitet, som på ett tidigt stadium ägnades dessa observationer,
ledde naturligtvis till ett mycket stort intresse och en icke mindre efterfrågan på
de verksamma substanserna. Härvid var dock betingelserna ytterst
ogynnsamma. Cortisonet, som framställdes i en synnerligen komplicerad syntes i 36
etapper med utgångspunkt från nötgalla, kunde med denna metod knappast bli mer
än en kuriositet, otillgänglig för världens hundratusentals reumatici. En stor del
av året ägnades följaktligen åt ett intensivt sökande efter lämpliga råvaror för en
fabrikation i stor skala. Sålunda intresserade man sig för en afrikansk lian av
släktet Strophantus, en släkting till den växt, som levererar hjärtmedicinen
stro-fantin. Vidare prövades den mexikanska jamsroten Dioscorea. Det antyddes även,
att man var metoder på spåren, som skulle kunna möjliggöra hormonets syntes
ur ännu enklare råvaror.
I vårt land var Cortisonet ej alls tillgängligt under året, medan däremot för
vetenskapligt bruk små mängder av ACTH, framställt av den europeiska
firman Organon, fanns tillgängliga under hösten 1949. Mängderna var dock
helt otillräckliga för kontinuerligt bruk ens av enstaka patienter. På ett
nedslående sätt bekräftades även hos oss de amerikanska erfarenheterna, att
sjukdomen snart recidiverar, när behandlingen avbryts. I detta avseende
erinrar dessa hormoners verkan mest om insulinets vid sockersjuka, där ju en
ständig tillförsel måste äga rum för att sjukdomen skall kunna hållas nere. Om
effekten på lång sikt av de nya hormonerna var det vid årets utgång ännu ej möjligt att
döma. Vissa biverkningar hade iakttagits, men deras betydelse var oviss. Så
mycket stod dock klart att några botemedel i egentlig mening var de knappast.
Intressanta men svårtydda frågeställningar
Under årets senare del inströmmade rapporter om dessa ämnens verkan vid
andra sjukdomar än ledgångsreumatism. Först gällde det astma och vissa andra
av de s. k. allergiska sjukdomarna. Även vissa kroniska njur- och
tarmsjukdomar ansågs kunna påverkas gynnsamt så länge behandlingen pågick, liksom
vissa sällsynta, men elakartade systemsjukdomar i släkt med de reumatiska
åkommorna. När det sålunda blev troligt, att det här rörde sig om en i hög grad
ospecifik verkan, som ej alls riktar sig mot sjukdomarnas primära orsaker, ställdes
man inför teoretiskt intressanta men svårtydda frågeställningar, vilkas
besvarande måste överlämnas åt kommande forskning. Vid fördelningen av de
relativt blygsamma, tillgängliga hormonkvantiteterna i USA utgick man under hösten
1949 från att prövningar borde göras vid en lång rad sjukdomar, av vilka några
i angelägenhetsgrad bedömdes böra sättas före t. o. m. ledgångsreumatismen. Några
pålitliga rapporter från detta fält förelåg ej ännu vid årets utgång, men i
amerikansk dagspress förekom uppgifter om försök vid bl. a. elakartade
blodsjukdomar m. m.
Det blir helt en framtidens angelägenhet att avgöra de slutgiltiga
användningsområdena för dessa hormoner. En viss optimism torde vara berättigad. Framför allt
riktade resultaten uppmärksamheten på framkomliga vägar vid behandlingen av
de återstående grupper av sjukdomar, som sedan infektionssjukdomarna i
vanlig mening bringats under kontroll är den kommande medicinska forskningens
från praktisk synpunkt viktigaste verksamhetsområde vid sidan om de stora
problemen kräftan och åderförkalkningen.
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
