Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige - Axel Munthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel Munthe
Förste livmedikus Axel Munthe avled
den 11 februari på Stockholms slott,
där han vistades som kung Gustafs
personlige gäst.
Dr Munthe var född 1857 i
Oskarshamn, avlade med. fil.-examen i Uppsala
1876 och fullbordade därefter sina
studier i Montpellier och Paris, där han blev
med. dr 1880. Efter ett antal år som
praktiserande läkare i Paris och Rom blev
han 1903 förste livmedikus och fem år
senare drottning Victorias läkare. Vid
sidan av sin läkargärning ägnade han sig
åt författarverksamhet och vann stor
berömmelse med sin "Boken om San
Michele".
Vid hans bortgång skrev Sten
Selander bl. a. följande om honom:
Axel Munthe och Selma Lagerlöf är de enda
svenska författare som nått en verklig
världs-succé. Munthes författaröde torde vara
fullständigt unikt. Eller har någonsin före honom en mail
vid sjuttiotvå års ålder, fyrtio år efter det han publicerat sina första, alldeles obemärkta litterära
försök, plötsligt blivit världsbekant genom en enda bok, som till på köpet var skriven på ett
annat språk än hans tungomål?
"The Story of San Michele" är också en unik bok, ett mellanting mellan novellsamling
och memoarer. Förmodligen har den mest av allt denna sin säregna karaktär att tacka för att den
rönte en sådan enastående framgång i hela den anglosaxiska världen lika väl som här hemma.
Visserligen hade Munthe ett tacksamt stoff att behandla. Han hade upplevt mycket och
mångahanda, denne svenske medikofilare som lämnade hemlandet för att studera vidare och ta graden i
Paris, blev läkare för den internationella societeten i Rom och slutade som drottning Victorias
livmedikus och slottsherre på Capri. Och framför allt hade han träffat alla slags människor, från
Pasteur till undersköna lappflickor. Men hans upplevelser var dock inte märkligare än de som
skildrats i många andra memoarer, vilka aldrig ens för ett ögonblick nåtts av ryktbarhetens
strålkastare. Vad som skapade uppmärksamheten kring "Boken om San Michele" var säkerligen
den rent novellistiska behandlingen av minnesstoffet. Munthe var en född berättare, med
träffsäker blick för det karakteristiska och burleska, outtröttligt fruktsam fantasi och en stil, vars
saftiga realism kunde bli mycket effektfull. Och framför allt utstrålar hans bok en vitalitet,
en glädje åt livet, som smittar av sig till läsaren och får också denne att för en stund finna
världen festligare, intressantare och mer spännande än eljest.
Om "Boken om San Michele" kommer att räknas till den bestående svenska litteraturen eller om
den kommer att få samma öde som många andra best sellers, det att sjunka undan och glömmas,
kan väl ingen nu säkert säga. Men under alla omständigheter kommer denna bok att höra till
dem som lämnat spår efter sig tack vare det bruk Munthe gjorde av sitt författarhonorar -— ett
bruk lika originellt som hans egen personlighet och levnadsbana. Han hade alltid varit en varm
naturvän och särskilt intresserat sig för fågelskydd, närmast då skydd av flyttfågelskarorna på
Capri, där hans berömda villa San Michele nu tack vare hans frikostiga donation stannar i
Sveriges ägo. Och av de medel hans bok inbragte skänkte han 100 000 kronor till fågelskyddet i
Sverige, en summa som gjorde det möjligt att inköpa och bevara åt framtiden Hornby, eller som
den också kallas, Knisa mosse, en av de sista öländska fågelsjöarna. Och så länge flyttfågelsträcket
går över Öland, kommer Knisa mosse att ligga där som ett minnesmärke över Axel Munthe, mer
varaktigt än något monument av koppar eller granit.
Prins Wilhelm yttrade bl. a.:
Personligen skall jag alltid med oförminskad tacksamhet minnas honom som den uppoffrande
läkaren, vilken ända till slutet skötte min mor och gjorde hennes sista, av sjukdom tyngda år
lättare att leva.
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
