- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugosjunde årgången (händelserna 1949) /
243

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige - Herman Nilsson-Ehle

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

röntgeubestrålning eller annan påverkan söker framkalla mutationer (språngvisa ärftliga
förändringar) av praktiskt värde. Dessa båda initiativ är utmärkta exempel på Nilsson-Ehles
förmåga att med utgångspunkt från rent teoretiska forskningsresultat finna nya vägar för den på
praktiska syften inriktade verksamheten.

Då Nilsson-Ehle 1938 blev emeritus oeh 1939 lämnade chefskapet i Svalöv övergav han därmed
icke växtförädlingen. Tvärtom vidtog då en tid av fortsatt intensiv verksamhet men inriktad
på delvis andra områden. Det lyckades därvid Nilsson-Ehle att få sina förhoppningar realiserade
att se växtförädlingen tillämpad även på skogsträden och fruktträden. Detta skedde i och med
grundandet av föreningen för växtförädling av skogsträd med huvudstation i Ekebo, helt nära
Svalöv, samt föreningen för växtförädling av fruktträd. Men även på andra områden blev genom
Nilsson-Ehle ärftlighetsforskningens resultat beaktade och praktiskt omsatta. Detta gäller
exempelvis rasbiologien samt husdjursaveln.

Erik Ahlström, f. 1877. Professor i obstetrik och gynekologi vid Karolinska institutet 1919—42.
A. stod under en följd av år som huvudredaktör för Acta obstetrica et gynaeeologica scandinavica
och tillhörde även medicinalstyrelsens vetenskapliga råd. Han var en drivande kraft i skapandet av
det nya Karolinska sjukhusets kvinnoklinik. Död den 22 juli.

Gustaf Bokander, f. 1879. Kyrkoherde i S :ta Clara församling i Stockholm från 1917 till 1947.
Han var ordinarie hovpredikant samt pastor i hovförsamlingen. "B. var kanske i första hand
ungdomens och männens präst. Manlig och frasfri till sitt väsen hade han ett budskap till
männen, som också nådde fram. Han hade en ovanlig förmåga att uttrycka vad vanligt folk tänkte,
och det grep särskilt som hans ord voro kemiskt fria från all sentimentalitet." (Kyrkoherde Erik
Arbin.) Död den 9 november.

Torsten Carleman, f. 1892. Professor i matematik vid Stockholms högskola, den förste
föreståndaren (1928) för Mittag-Lefflers institut i Djursholm. C. skapade sig redan som ung
internationellt anseende som en skarpsinnig matematiker och höll 30-årig uppmärksammade föreläsningar
vid Collège de France i Paris. Död den 11 januari.

Mauritz Carlgren, f. 1883. Jägmästare. C. var en av förgrundsfigurerna inom norrländskt
skogsbruk och framförallt inom det norrländska skogsvårdsarbetet. Efter att ha varit i skogsstatens
tjänst kom han 1913 till Mo och Domsjö-bolaget och blev senare dess skogschef. C. fick i sitt arbete
för skogsföryngringen pröva sig fram efter delvis nya metoder men vann i detsamma betydande
resultat. Död den 1 september.

Isak Collijn, f. 1875. Riksbibliotekarie 1916—40. Fil. dr 1902 och fil., jur. och teol.
hedersdoktor vid olika utländska universitet. Han var ordförande i Svenska bibliotekssamfundet 1921
—41 och blev 1931 hederspresident i International Federation of Library Association. "Tidigt
inriktad på den historiskt bibliografiska forskningen vann han snart internationell ryktbarhet som
inkunabelkännare och blev inom kort på detta svårbehärskade område en auktoritet, vilkens ord
väckte uppmärksamhet och intresse överallt, där bokhistorisk forskning bedrevs. Hans
katalogarbeten utmärkte sig icke mindre genom den tekniska fulländningen än genom den utomordentligt
mångsidiga och rikhaltiga lärdom, som kom till synes vid kommentarerna. Till detta kom också
ett enastående spårsinne och en outtröttlig forskningsenergi, för vilken inga hinder tycktes finnas.

Från det allmäneuropeiska bokmaterialet fördes han med tiden över till det svenska, vars
utforskande blev hans kanske mest lysande vetenskapliga bedrift. Att vår tidigaste svenska
boktryckerihistoria numera kan anses i allt väsentligt klarlagd är hans förtjänst. Men också över
andra områden sträckte sig hans forskningsintresse, och hans arbetskraft tycktes räcka till för
allt." (Riksbibliotekarie Oscar Wieselgren.) Död den 28 mars.

Knut Dahlberg,, f. 1877. Häradshövding, verkställande direktör i Svenska bankföreningen sedan
1928. Under första världskriget blev han vice ordförande i folkhushållningskommissionen, där han

Erik Ahlström

Gustaf Bokander

Torsten Carleman

Mauritz Carlgren

243

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:15:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1949/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free