Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Newman Nils Nilsson Knut Nyblom P. M. Olssön
Hilmer Lundbeck, f. 1870. Chef för Svenska Amerika Linien i USA 1921—44. Han emigrerade i
början av åttiotalet tillsammans med sin familj och startade där ute ett företag med agenturer
för transatlantiska linjer. L. var en av de mest aktiva medlemmarna i svenska kolonien i New
York och vann som få sina landsmäns förtroende. Död den 18 juni.
Ivar Malmer, f. 1884. En av pioniärerna inom vår flygtekniska forskning. M. var efter fil.
dr-disputation Enoch Thulins medarbetare och sedan verksam dels inom flygvapnet, dels som
speciallärare vid Tekniska högskolan, där han 1930 blev professor i flygteknik. Senare utnämndes han
till överdirektör och chef för den nyinrättade Flygtekniska försöksanstalten. Död den 23 juni.
Edgar Malmström, f. 1895. Redaktionschef i Svenska Dagbladet, i vars tjänst han inträdde 1921
efter några års telegrambyråarbete. I tidningen avancerade han först till notischef, så till
redaktionssekreterare och slutligen till redaktionschef. För honom var nyhetstjänsten en tidnings stora
och centrala uppgift; snabbhet och vederhäftighet på detta område var hans främsta mål. M.
besjälades av en aldrig sinande entusiasm för sitt yrke, han besatt en stor uppslagsrikedom och var
genom sitt glada och kamratliga väsen en idealisk redaktionschef. En stark ansvarskänsla
präglade hans journalistiska gärning och han kände djupt de förpliktelser som åvilade Sv. D. Ända
till ett dygn före sitt frånfälle var han i fullt arbete på redaktionen. Död den 22 maj.
Ernst Newman, f. 1889. Domprost i Lund sedan 1941. N. gjorde en i flera avseenden märklig
karriär. Efter anställning på bl. a. byggnadskontor och mekanisk verkstad avlade han efter två
års studier en glänsande studentexamen på reallinjen, tog så folkskollärarexamen med högsta
vitsord och avlade därefter fil. kand.-, teol. kand.- och teol. lic.-examen samt disputerade
slutligen och blev docent i kyrkohistoria i Lund. 1930—40 tjänstgjorde han som professor vid Äbo
akademi. I hans vetenskapliga produktion innesluts bl. a. en rad undersökningar rörande svensk
folkfromhet under 1800-talet. Död den 13 juni.
Nils Nilsson, f. 1901. Konstnär. N. gick på målarskolan i Valand och studerade sedan i Paris,
Spanien, Holland och Italien. 1938—47 var han lärare på Valand. Sin stil fann han framför allt
i en med åren alltmer framträdande tendens till monumental människoskildring. Inom
monumentalmåleriet kom han att skapa flera betydande verk, sist den stora fresken i Skanskvarns skola,
Stockholm. (Se sid. 147.) Död den 1 december.
Knut Nyblom, f. 1870. Teaterman, skriftställare. Son till Carl Rupert och Helena Nyblom kom
han tidigt att bli förtrogen med den studentikosa stämning, som ännu levde kvar med en doft
från Gluntens dar. Under signaturen "Manasse" blev han en på sin tid uppskattad skildrare
av det sorglösa studentlivet. God sångare var han OD :s förste "Hedersdräng" och dess trogne
his-oriograf sedan 1911. Från slutet av 90-talet var han som skådespelare och regissör knuten
till de Ranftska teatrarna till dess kraschen för dessa kom. Död den 28 december.
P. M. Olsson, f. 1857. F. d. riksdagsman. Född i Blädinge, Kronobergs län, kom O. redan
tidigt in i kommunalpolitiken. År 1906 inträdde han i andra kammaren som han tillhörde till 1936
ined ett par avbrott då han satt i första kammaren. Som en av högerns mera framträdande
gestalter tillhörde han olika utskott, bl. a. statsutskottet. Död den 20 september.
Fredrik Pettersson, f. 1855. Landshövding i Jönköpings län 1906—22. Född i Göteborg togs han
tidigt i anspråk för olika offentliga uppdrag och tillhörde bl. a. första kammaren 1891—1909.
Under sin landshövdingtid gjorde han sig synnerligen omtyckt och verkade på olika områden till
länets bästa, t. ex. beträffande kommunikationerna, jordbruket, sjukvården ocli skogsvården. Död
den 12 juli.
Pontus Reuterswärd, f. 1871. Militär. R. var 1922—30 överste och chef för Skaraborgs
regemente, som han "förde framåt på ett sådant sätt, att det under hans chefstid var ett av arméns
erkänt bästa . . . R. blev också, ehuru icke generalstabsofficer, militärbefälhavare för övre
Norrlands trupper på grund av sina förtjänster som truppofficer och förvaltade även detta chefskap
på ett föredömligt sätt". (Generalmajor Nils Rosenblad.) Generallöjtnant 1939. Skriftställare i
militära och andra ämnen. Död den 25 maj.
248
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
