Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkligare dödsfall i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alma Söderhjelm
A b rallarn Unger
Karolina Widerström
Ltlli Zickerman
men också en viljestyrka och ett tävlingshumör, som ibland skakade konkurrenterna ur
prislistorna redan på förhand. S. blev också en idrottsadministratör av betydenhet." (Sven Sandstedt.)
Död den 18 april.
Magna Skogman, f. 1874. Operasångerska. Fru Skogman, f. Lykseth, var norska, påbörjade sin
sångutbildning i hemlandet men fortsatte den i Stockholm. Hon debuterade vid K. teatern 1901
och tillhörde Operan till 1918. Hon hade en rik repertoar och kom efter hand att uppbära en rad av
Carolina Östbergs stora sopranpartier och anlitades flitigt även i Wagnerrepertoaren. Död den
13 november.
Einar Stenbeck, f. 1881. F. d. justitieråd. S. blev ledamot av högsta domstolen 1926 men lämnade
denna 1933, då han utsågs till ordförande i aktiebolagskommittén. 1935—41 var han ordförande
i lagberedningen och återvände 1941 till högsta domstolen, som han sedan tillhörde till uppnådd
pensionsålder. Död den 5 maj.
Erik Stridsberg, f. 1884. Generaldirektör och chef för riksräkenskapsverket 1926—45. Efter
avlagda examina kom S. in i statsförvaltningen och gjorde där en mycket snabb karriär. Han
blev 1921 statssekreterare i finansdepartementet och var konsultativt statsråd i den Tryggerska
ministären 1923—24. Därefter blev han ordförande både i försvarets och den allmänna
civilförvaltningens lönenämnd, och så småningom blev statsförvaltningens avlöningsväsende hans
huvudsakliga arbetsuppgift. S. anlitades i en mängd sakkunnigkommitteer, särskilt gällande
löne-och organisationsfrågor. När statens sakrevision 1944 tillkom blev S. dess ordförande och chef.
"Vid alla honom anförtrodda utredningar och arbeten visade han prov på oväld, fasthet och
duglighet som gjorde honom högt uppskattad inom alla läger." (F. generaldirektör Gösta Malm.)
Död den 5 oktober.
Alma Söderhjelm, f. 1870. Historiker, författarinna. Född i Viborg blev hon fil. dr 1900 vid
Helsingfors universitet och innehade under 20 år docentur där i allmän historia. I samma ämne
verkade hon sedan som professor vid Åbo akademi till 1937. Hennes historiska studier var
koncentrerade kring franska revolutionen och den närmaste tiden därefter. Vid sidan av sin
vetenskapliga gärning utövade hon ett vidsträckt skönlitterärt författarskap, skrev självbiografiska
böcker, utmärkta av stor öppenhjärtighet, och var en högt skattad medarbetare i såväl
dags-som veckopressen. De senare åren av sitt liv tillbringade hon i Sverige, där hon även slutade
sina dagar. "Hon var mångas vän, och hon var det på det rätta sättet, hon kunde bäde ta och
ge, när det gällde vänskap . . . Denna lärda och vittra professor var den gladaste bland bohemer,
hon var kvinnan som gjorde vad som föll henne in, som kunde tjusa och chockera, som kunde
sammanföra litteraturens, konstens och teaterns folk till de materiellt enklaste och intellektuellt
mest laddade samkväm i sina med tiden allt mindre stockholmslyor." (Fil. dr Karl Asplund.)
Död den 17 mars.
Abraham Unger, f. 1870. Landshövding i Värmlands län 1921—36. Under sin landshövdingtid
verkade U. särskilt till fromma för kommunikationerna i länet men ivrade också livligt för
jordbrukets och näringarnas förkovran. Död den 23 februari.
Karolina Widerström, f. 1856. Sveriges första kvinnliga läkare. Genomgick först Gymnastiska
centralinstitutet men beslöt sedan att bli läkare, tog studentexamen 1879, blev med. lic. 1888 och
öppnade strax därpå som landets första kvinnliga läkare egen praktik i Stockholm som hon
fortsatte med under 35 år. Vid sidan av sin praktik ägnade hon sig med brinnande intresse åt sociala
frågor och var bl. a. banbrytande på sexualundervisningens område. "Hon kände djupt sitt ansvar
av att vara den första i raden av kvinnliga läkare . . . Kanske i intet annat land har de kvinnliga
läkarna så snabbt vunnit en god ställning som i Sverige. Detta är i hög grad Karolina Widerströms
förtjänst." (Professor Nanna Svartz.) Död den 4 mars.
Lilli Zickerman, f. 1858. Hemslöjdspioniär. På hennes initiativ bildades 1899 Föreningen för
svensk hemslöjd, vars tekniska ledare hon var till 1914. Hon lyckades i sitt livsverk förena
uppgiften att bevara den gamla hemslöjden med uppgiften att skapa nya livsbetingelser för
densamma. Hennes inventering av svenska allmogetextilier i bild och ord, omfattande c :a 24 000 nummer,
överlämnade hon till Nordiska museet. Död den 5 september.
250
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
