Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utrikespolitisk översikt. Av fil. dr K. G. Bolander - Tyskland återinträder i Europas politik - Östtyskland blir rysk vasallstat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ar, dock icke i Atlantpakten. I gengäld utlovade Adenauer att Västtyskland skulle
inträda i Ruhrmyndigheten, varigenom den västallierade kontrollen erkändes.
Vidare utfäste han sig att upplösa karteller och monopol och att visa lojalitet mot
det militära säkerhetsrådet.
Demonteringarna, som väckt stor ovilja bland tyskarna, inställdes i fråga om ett
tjugotal stålverk och företag inom syntetiska olje- och gummiindustrierna men
skulle fullföljas med ett antal andra stålverk. Stålproduktionen skulle alltjämt
inte få överstiga 11,1 milj. ton men kapaciteten skulle få höjas från 13,5 till 14,5
milj. ton. Tyskland skulle få bygga en obegränsad mängd fiskefartyg samt
handelsfartyg upp till 2 700 ton och tankfartyg upp till 7 200 ton med högst 12 knops
fart med last; därutöver fick det bygga 6 större och snabbare fartyg om
sammanlagt högst 60 000 ton samt köpa tankfartyg från utlandet om 100 000 ton. Utländskt
tonnage skulle få repareras på tyska varv utan inskränkningar.
Avtalet, som inte behövde ratificeras av förbundsdagen, kritiserades ytterst
skarpt av Schumacher, som kallade Adenauer "de allierades kansler". De
nationalistiska och revisionistiska tonfall, som anslogs av många talare i Bonn, väckte
stor olust i Frankrike.
Det ekonomiska läget i Västtyskland, som förbättrats oerhört snabbt sedan
valutareformen 1948, försämrades under hösten och arbetslösheten steg till
närmare två miljoner, särskilt som följd av de väldiga nya flyktingskaror, som kom
över zongränsen i öster. I några av delstaterna var flyktingarna nästa lika
talrika som de ursprungliga invånarna.
Östtyskland blir rysk vasallstat
Den folkdemokratiska författning för den tyska östzonen, som utarbetats
föregående år, godkändes den 30 maj av folkkongressen och trädde i kraft den 7 okt.,
då Tyska demokratiska republiken utropades i Östberlin. Folkkongressens
exekutiv, folkrådet, förvandlade sig därvid av egen maktfullkomlighet till
folkkammare medan lantdagarna i de fem östtyska delstaterna valde länderkammaren.
Författningen gav parlamentet obegränsad makt — även över domstolarna — och
tillförsäkrade det av kommunisterna dominerade socialistiska enhetspartiet
permanent majoritet. En bestämmelse att alla större partier var skyldiga att delta i
regeringen gjorde varje parlamentarisk opposition omöjlig. I enlighet härmed
inträdde också representanter för de tre borgerliga partierna i regeringen, vars
chef blev kommunisten Otto Grotewohl. Kommunistledaren Wilhelm Pieck blev
president. Alla val förrättades enhälligt på kommando. Val till folkkammaren
utlovades till den 15 okt. 1950; som förberedelse därtill satte enhetssocialisterna
omedelbart i gång med att efter modell från de östeuropeiska satellitstaterna
undergräva de borgerliga partiernas ställning.
I samband med den östtyska statens bildande överlämnade ryske
generalguvernören Tjuikov formellt styrelsen åt den nya regeringen och antog själv titeln
överkommissarie. Den verkliga makten förblev i händerna på ryssarna och deras
verktyg de tyska kommunisterna.
Stalin sände den nya staten ett märkligt välgångsbudskap, i vilket han antydde
en framtida tysk-rysk koalition. Kort därpå utsändes emellertid nya signaler från
Kreml. Sovjetregeringen hade visserligen utbytt diplomater med den nya
regeringen, men det tillkännagavs nu att planer på att uppta diplomatiska
förbindelser mellan övriga öststater och Berlin uppskjutits; icke heller skulle den starka
polisarmé ryssarna skapat i Östtyskland t. v. förvandlas till en verklig krigsmakt.
1 stället igångsattes en ivrig propaganda för att alla ockupationstrupper skulle
dras tillbaka och ett fredsfördrag slutas med hela Tyskland, som samtidigt skulle
"neutraliseras".
258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
