Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Finland. Av redaktör Fredrik Valros
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från strejkdagarna i Helsingfors då hamnstrejken hotade att lamslå utrikeshandeln.
V aluta justeringarna och utrikeshandeln
Vad varje analys av utvecklingen under år 1949 måste beakta är, att exporten
stimulerades av de två valutajusteringar som företogs. Den första devalveringen
skedde i början av juli, då de utländska valutornas kurser höjdes över hela
linjen med omkring 17 procent, och den andra verkställdes den 19 september i
samband med pundets justering gentemot hårdvalutaländerna, främst USA.
Höjningen i förhållande till guldvalutorna utgjorde inemot 70 procent. Förändringar
av detta slag hade verkningar åt olika håll. För Finlands anpassning till
världsmarknaderna var justeringen otvivelaktigt nyttig, men litet var förstod även
omedelbart, att den inom överskådlig tid skulle fördyra importen. Man kan med
beaktande av prisförhållandena formulera saken bl. a. så, att exporten visserligen steg
med 9 miljarder mark eller med 16 procent men att det behövdes en kvantitativ
ökning på 18 procent för att uppnå detta resultat. Även om importen, då det
gäller värdet, var i stort densamma som år 1948, så var den dock, uttryckt i
varumängder, cirka 7 procent lägre än sistnämnda år. En annan ovälkommen följd av
devalveringarna var att Finlands skulder till utlandet växte med mer än 18
miljarder mark. Statsskuldens totala belopp uppgick vid årsskiftet till 135 miljarder mark.
Klart är att devalveringarna sålunda ökat utgifterna för amorteringar och räntor
på lånen. Man vet dock att Finland under 1949 kunde sköta sina utländska
betalningsförbindelser utan att behöva anlita nya krediter till belopp, som skulle ha
överstigit skuldavkortningarna eller eventuellt medfört en ökning av de kortfris-
22
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
