- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tjugosjunde årgången (händelserna 1949) /
338

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Norden - Finland. Av redaktör Fredrik Valros

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tiga tillgodohavandena. Finlands nettoskuld till utlandet beräknades vid slutet av
året vara något mindre än i början av detsamma.

Den förflyttade befolkningens jord och byggnader

Enligt sakkunniga kalkyler torde nationalinkomsten för år 1949 överstiga
förkrigsårens. Vad litet var i Finland visste var dock, att en stor del av denna
inkomst tagits i anspråk för krigsskadeståndet — trots de beviljade lättnaderna.
En avsevärd börda utgjorde placeringen av den förflyttade befolkningen. Från
juli 1945 till utgången av år 1949 blev inemot 70 000 lägenheter, tomtlägenheter
och tomter tvångsinlösta. Mer än 42 000 fria jordköp godkändes. Sammanlagt
utgjorde dessa siffror 112 000 lägenheter. Vid årets utgång steg totalsumman av den
överlåtna jorden till 1 752 000 hektar; den odlade eller odlingsbara jorden
utgjorde 485 000 ha. Man förstår att under sådana förhållanden Finlands karaktär
av småbrukarland blivit ännu starkare markerad. I slutet av juli 1949 fanns det
i hela landet bara 120 lägenheter med mera än 100 hektar åker. Vad placeringen
av den förflyttade befolkningen kostat Finland — östgränsen var i stort sett
densamma som den, vilken drogs vid Moskvafreden i mars 1940 — får man en
föreställning om genom att erinra sig att sammanlagt 76 000 byggnader uppfördes för
den jordberättigade befolkningens behov. Under året färdigställdes för denna
grupp av medborgare omkring 26 000 byggnader, medan vid årsskiftet 18 000
byggnader var under arbete. Mer än 70 procent av alla dessa nya byggnader
ställdes till de "förflyttades" förfogande. Det finns nämligen också andra
grupper av jordberättigade — bl. a. invalider och frontmän — vilkas krav likaså
skall tillgodoses. Bostadsnöden och trångboddheten i städerna bör ses mot denna
bakgrund, bildad av nödvändigheten att förse de jordberättigade, främst de
förflyttade, med jord, bostäder och andra byggnader.

Frost och handelspolitisk aktivitet

En trist påminnelse om Finlands läge vid den bebodda världens gräns — för
att citera ett yttrande av Winston Churchill om Finland under vinterkriget —
utgjorde de rapporter om frostskador, som strömmade in i mitten av juli. Inte
mindre än 250 kommuner — de flesta större än vad kommunerna i allmänhet
hittills varit i Sverige — drabbades av missväxt genom frostskador vid
veckoskiftet 16—18 juli. De totala frostskadorna uppskattades till omkring 3 miljarder
mark. Trots dessa froster, som till största delen drabbade de nordligaste delarna
av landet, blev skörderesultatet för hela landet ganska tillfredsställande. Med
statistiska kurvor och staplar har det klarlagts, att konsumtionen av vissa
livsmedel under år 1949 var avsevärt större än före kriget; detta gällde bl. a. sådana
varor som smör och ägg. Det talades också under 1949 om att börja exportera
livsmedel, men mer än planer lär det inte ha blivit. Att den handelspolitiska
aktiviteten varit livlig framgår av att Finland under år 1949 avslutade inalles 32
fördrag ined 22 länder. Emellertid reglerade handelsfördragen utbytet av varor bara
för en viss tid och fastslog vilka mängder utbytet gällde.

Ett bevis för allmänhetens tro på stabiliseringen utgör den ökning av
depositionerna i penninginstituten, som kunde iakttagas. Samma språk talar siffrorna
rörande livbolagens nyanskaffningar. Denna optimism förenades med vetskap om
möjligheten av en öppen och legitim förbättring av behovstäckningen. I alla
stycken riktig var inte den bild av uppgången, som 1949 års julmarknad i
Helsingfors företedde. Där hade man följt närmast Stockholms exempel med
julskyltningsarrangemang och lysande ögonfröjd. Men även om bilden var i någon mån
missvisande, så var den karakteristisk i så måtto, att den hade varit otänkbar
julen 1948 för att inte tala om de närmast föregående åren.

338

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:15:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1949/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free