Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gnistbildning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gnistbildning |
godbit |
gnist|bildning Funkenbildung -en f |
-fångare Funkenfänger - m -kvast |
Funkengarbe -e f |
gnistra itr funkeln; spraka Funken |
sprühen; han red, så att det ~de om det |
er ritt, daß die Funken sprühten; hans |
ögon ~de av vrede seine Augen funkelten |
(blitzten) vor Zorn; jag fick ett stag, |
så att det ~de för ögonen på mig ich |
bekam e-n Schlag, daß ich Sonne, Mond |
und Sterne sah |
gnistrande a funkelnd, sprühend; ~ |
kvickhet sprühender Witz |
gnist|regn Funkenregen m -släckare |
-fångare Funkenfänger - m |
gno I tr reiben; med borste schrubben |
II itr (springa) laufen, rennen; knoga |
schuften, sich plagen; plugga ochsen, |
büffeln |
gnola tr itr summen; ~ [på] en visa ein |
Lied [vor sich hin]summen |
gnugga tr reiben; ~ händerna (ögonen) |
sich dat. die Hände (die Augen) reiben; |
~ ngn före examen e-n drillen; ~ ngn i |
examen e-n [tüchtig] herannehmen |
gnutta Spur -en f, Ahnung f; a v tyg, |
garn Fitzchen - n; inte ha en — humor |
kein Fünkchen Humor haben |
gny I s Lärm m; vapnens ~ |
Waffengeklirr |
II itr lärmen; kvid a wimmern, om hund |
winseln |
gnägga itr wiehern; —nde skratt |
Gerne eker n |
gnäggning Wiehern n, Gewieher n |
gnäll 1 gnissel Quietschen n 2 klagan |
jämmer Gejammer n; kvidande |
Gewimmer ii; barns Geplärre n; hunds |
Gewin-sel n |
gnäll|a itr quietschen; jammern: |
wimmern; plärren; winseln; hon -er gnatar |
över allting sie hat an allem etw. |
auszusetzen; jfr gnäll |
gnällig a wimmernd, plärrend, winselnd; |
med — röst mit jammernder Stimme |
gnällmåns Plärr-, Quengel|fritze m |
gobeläng Gobelin -s -s m |
god I a 1 sntill gut; godhjärtad gütig; —e |
Gudi lieber (großer) Gott!; en — man |
ein guter (braver) Mann; en — vän ein |
guter Freund; han är en — vän till mig |
ich bin mit ihm gut befreundet; vara ~ |
som guld treu wie Gold sein; försök att få |
henne — igen versuche doch, sie zu |
besänftigen ; inte vara — på ngn e-m nicht |
wohlgesinnt sein; var — och hjälp mig |
bitte, helfen Sie mir; var sä —! bitte!; |
var så —a och förse er! bitte, bedienen |
Sie sich!;-nu är du så — och tiger jetzt |
schweigst du aber gefälligst; låt allt bli |
gott igen mellan er! vertragt euch |
wieder ! |
2 bra, utmärkt, gynnsam, afton (dag, |
natt)! guten Abend! (Tag, gute Nacht!); |
på ~ tyska in gutem Deutsch; —a |
villkor gute (günstige) Bedingungen; få ~ |
v inst på en vara e-n guten Gewinn |
erzielen ; gott väder gutes (schönes) |
Wetter; gott öra feines Ohr; vara — nog at |
ngn e-m gut genug sein; de är Iika —a |
sie können sich die Hände reichen; den |
ena är lika — som den andra, F en ann* |
är så — som en ann* es ist einer [so gut] |
wie der and[e]re; hålla sig för — till ngt |
etw. für unter seiner Würde halten; när |
slutet är gott är allting gott Ende gut, |
alles gut; här är gott att vara hier ist gut |
sein; så långt är ju allt gott och väl, men |
. . soweit wäre ja alles gut [und schön], |
aber. . |
3 duktig, skicklig, en — simmare ein |
guter Schwimmer; en — talare ein guter |
Redner |
4 välsmakande gut, schmackhaft |
5 tillräcklig, duktig, en — stund efteråt |
nach e-r geraumen Weile; en — timmes |
väg ein Weg von e-r guten Stunde; det |
är — tid med det damit eilt es nicht; ge |
- vikt reichlich wiegen; i — tid |
beizeiten, rechtzeitig; i —an rö in aller |
Gemächlichkeit |
6 lätt. det är inte gott att säga das ist |
schwer zu sagen; det är inte gott att veta |
man kann nie wissen |
7 jur. — man förtroendeman Treuhänder |
- m; a lim. Vertrauens |mann -männer el. |
-leute m; i konkurs Konkursverwalter-m; |
i stärbhus Nachlaßverwalter - m |
8 vara — för ifrågavarande belopp für |
den fraglichen Betrag gut sein |
9 särsk. uttr. vara på ~ väg att . . auf |
dem besten Wege sein, zu . .; ha ett |
gott öga till ngt ein Auge auf etw. ack. |
geworfen haben |
II subst. 1 det —a das Gute; det högsta |
~a das höchste Gut; det jordiska —a die |
irdischen Güter; det lekamliga —a das |
leibliche Wohl; för mycket av det —a zu |
viel des Guten |
2 gå i — för ngn (ngt) für e-n bürgen |
(für etw. einstehen) |
3 allt gott alles Gute; intet (något) gott |
nichts (etwas) Gutes; göra gott Gutes |
tun; göra ngn gott e-m Gutes erweisen; |
ge lika gott igen mit gleicher Münze |
zahlen; vad har du för gott med dig? was |
bringst du Gutes?; få mer än man har |
gott av mehr erhalten (F kriegen), als e-m |
gut ist (bekommt); ha gott om pengar |
viel Geld haben; gott om plats (tid) |
reichlich (viel) Platz (Zeit) |
4 se godo |
Godahoppsudden npr das Kap der |
Guten Hoffnung |
god|artad a gutartig -bit Leckerbissen |
- m; det var en riktig — för skvallertanten |
215 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>