- Project Runeberg -  Svensk-tysk ordbok /
215

(1966) [MARC] - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gnistbildning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gnistbildning
godbit
gnist|bildning Funkenbildung -en f
-fångare Funkenfänger - m -kvast
Funkengarbe -e f
gnistra itr funkeln; spraka Funken
sprühen; han red, så att det ~de om det
er ritt, daß die Funken sprühten; hans
ögon ~de av vrede seine Augen funkelten
(blitzten) vor Zorn; jag fick ett stag,
så att det ~de för ögonen på mig ich
bekam e-n Schlag, daß ich Sonne, Mond
und Sterne sah
gnistrande a funkelnd, sprühend; ~
kvickhet sprühender Witz
gnist|regn Funkenregen m -släckare
-fångare Funkenfänger - m
gno I tr reiben; med borste schrubben
II itr (springa) laufen, rennen; knoga
schuften, sich plagen; plugga ochsen,
büffeln
gnola tr itr summen; ~ [på] en visa ein
Lied [vor sich hin]summen
gnugga tr reiben; ~ händerna (ögonen)
sich dat. die Hände (die Augen) reiben;
~ ngn före examen e-n drillen; ~ ngn i
examen e-n [tüchtig] herannehmen
gnutta Spur -en f, Ahnung f; a v tyg,
garn Fitzchen - n; inte ha en — humor
kein Fünkchen Humor haben
gny I s Lärm m; vapnens ~
Waffengeklirr
II itr lärmen; kvid a wimmern, om hund
winseln
gnägga itr wiehern; —nde skratt
Gerne eker n
gnäggning Wiehern n, Gewieher n
gnäll 1 gnissel Quietschen n 2 klagan
jämmer Gejammer n; kvidande
Gewimmer ii; barns Geplärre n; hunds
Gewin-sel n
gnäll|a itr quietschen; jammern:
wimmern; plärren; winseln; hon -er gnatar
över allting sie hat an allem etw.
auszusetzen; jfr gnäll
gnällig a wimmernd, plärrend, winselnd;
med — röst mit jammernder Stimme
gnällmåns Plärr-, Quengel|fritze m
gobeläng Gobelin -s -s m
god I a 1 sntill gut; godhjärtad gütig; —e
Gudi lieber (großer) Gott!; en — man
ein guter (braver) Mann; en — vän ein
guter Freund; han är en — vän till mig
ich bin mit ihm gut befreundet; vara ~
som guld treu wie Gold sein; försök att få
henne — igen versuche doch, sie zu
besänftigen ; inte varapå ngn e-m nicht
wohlgesinnt sein; varoch hjälp mig
bitte, helfen Sie mir; var sä —! bitte!;
var så —a och förse er! bitte, bedienen
Sie sich!;-nu är du och tiger jetzt
schweigst du aber gefälligst; låt allt bli
gott igen mellan er! vertragt euch
wieder !
2 bra, utmärkt, gynnsam, afton (dag,
natt)! guten Abend! (Tag, gute Nacht!);
~ tyska in gutem Deutsch; —a
villkor gute (günstige) Bedingungen; ~
v inst på en vara e-n guten Gewinn
erzielen ; gott väder gutes (schönes)
Wetter; gott öra feines Ohr; vara — nog at
ngn e-m gut genug sein; de är Iika —a
sie können sich die Hände reichen; den
ena är lika — som den andra, F en ann*
är såsom en ann* es ist einer [so gut]
wie der and[e]re; hålla sig förtill ngt
etw. für unter seiner Würde halten; när
slutet är gott är allting gott Ende gut,
alles gut; här är gott att vara hier ist gut
sein; så långt är ju allt gott och väl, men
. . soweit wäre ja alles gut [und schön],
aber. .
3 duktig, skicklig, en — simmare ein
guter Schwimmer; en — talare ein guter
Redner
4 välsmakande gut, schmackhaft
5 tillräcklig, duktig, en — stund efteråt
nach e-r geraumen Weile; en — timmes
väg ein Weg von e-r guten Stunde; det
ärtid med det damit eilt es nicht; ge
- vikt reichlich wiegen; itid
beizeiten, rechtzeitig; i —an rö in aller
Gemächlichkeit
6 lätt. det är inte gott att säga das ist
schwer zu sagen; det är inte gott att veta
man kann nie wissen
7 jur. — man förtroendeman Treuhänder
- m; a lim. Vertrauens |mann -männer el.
-leute m; i konkurs Konkursverwalter-m;
i stärbhus Nachlaßverwalter - m
8 varaför ifrågavarande belopp für
den fraglichen Betrag gut sein
9 särsk. uttr. vara på ~ väg att . . auf
dem besten Wege sein, zu . .; ha ett
gott öga till ngt ein Auge auf etw. ack.
geworfen haben
II subst. 1 det —a das Gute; det högsta
~a das höchste Gut; det jordiska —a die
irdischen Güter; det lekamliga —a das
leibliche Wohl; för mycket av det —a zu
viel des Guten
2 gå iför ngn (ngt) für e-n bürgen
(für etw. einstehen)
3 allt gott alles Gute; intet (något) gott
nichts (etwas) Gutes; göra gott Gutes
tun; göra ngn gott e-m Gutes erweisen;
ge lika gott igen mit gleicher Münze
zahlen; vad har du för gott med dig? was
bringst du Gutes?; få mer än man har
gott av mehr erhalten (F kriegen), als e-m
gut ist (bekommt); ha gott om pengar
viel Geld haben; gott om plats (tid)
reichlich (viel) Platz (Zeit)
4 se godo
Godahoppsudden npr das Kap der
Guten Hoffnung
god|artad a gutartig -bit Leckerbissen
- m; det var en riktig — för skvallertanten
215


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:10:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svde1966/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free