- Project Runeberg -  Svensk-tysk ordbok /
507

(1966) [MARC] - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - ruskväder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ruskväder
ruskväder naßkaltes Wetter, rn.
snöblan-dat regn Schlackerwetter n
rusning Andrang m
rusningstid Hauptverkehrszeit -en f
russifi[c]era tr russifizieren
russin Rosine -e f
russin!kaka Rosinenkuchen - m -kärna
Rosinenkern -e m
rusta I tr itr rüsten; —< titi (för) ngt zu
etw. (für etw.) rüsten; - upp x aufrüsten;
reparera instand setzen
II rfl sich rüsten; ~ sig till (för) en resa
sich zu e-r (für e-e) Reise rüsten
rustibus[s] Wildfang -e† in
rustik a ländlich, bäuerisch
rustkammare Rüstkammer -e f
rustning Rüstung -en f
rustningsbegränsning
Rüstungsbeschränkung -en f
ruta I s Viereck -e n; fönsterruta Scheibe
-n f; fält, spel- Feld -er n II tr karieren
t ruter kort sp. Karo n; jfr hjärter o. sms.
2 ruter, han har i sig F an ihm ist
etwas dran
rutig a kariert, schaekmönstrad
gewürfelt
rutin Routine f, Rutine f
rutinerad a routiniert, gewandt
rutmönster Karo-, schackmönster
Schachbrett-, Würfel muster - n
rutsch Rutsch -e m; fart Schwung m
rutscha itr rutschen: ~ ned hinab-,
herab-, hinunter-, herunter|rutschen
rutschbana Rutschbahn -en f
rutt Route -e f
rutten a verfault, verrottet; faul äv.
bildl.
ruttenhet Fäulnis f, Verrottung f; bildl.
Verderbtheit f
ruttna itr faulen, verfaulen, vermodern;
börja — äv. anfaulen; ~ bort abfaulen
1 ruva tr itr brüten: ~ på ägg Eier
ausbrüten ; ~ hämnd Rache brüten; ~
på ngt über etw. dat. brüten
2 ruva sårskorpa Schorf -e m, Kruste -e f
rya [matta] Knüpfteppich -e m
ryck knyck Ruck -e m; sprittning Zucken
77; nyck, anfall [plötzlicher] Einfall (-e†),
F Rappel - m
ryck|a I tr itr slita, dra reißen; häftigare
zerren; ta i zupfen; ~ ngn i håret e-n
an den Haaren ziehen; ~ ngn i skägget
e-n am Bart zupfen; ~ ngn i ärmen e-n
am Ärmel zupfen ; ~ ngt ur händerna på
ngn e-m etw. aus den Händen reißen;
~ i ngt an etw. dat. reißen (zerren); ~ i
tömmarna an den Zügeln reißen; ~ i
dörren an der Tür rütteln; ~
axlarna [åt ngt] [zu etw.] die Achseln
[mit den Achseln] zucken
II itr i opers. spritta, zucken; det -er i
mitt finger mir zuckt der Finger; det -er
i kroppen der Körper zuckt; det -te i
ryggradskrökning
mungiporna på honom ihm zuckten die
Mundwinkel
2 tåga, gå, komma ziehen, rücken; ~ i
fält ins Feld ziehen (rücken); ~ till
undsättning zu Hilfe kommen; ~ ngn inpå
livet e-m auf den Leib rücken
III m. beton. part. ~ an anrücken
~ av abreißen
~ bort om döden wegraffen
~ fram vorrücken, från ett ställe
hervorrücken
~ ifrån ngn ngt e-m etw. entreißen
~ in einrücken; ~ in i ett land in ein
Land einrücken
~ lös losreißen
~ med sig mit sich reißen (fortreißen)
~ till zusammenfahren; ~ till (åt) sig an
sich reißen (raffen)
~ upp a) tr. aufreißen; bildl. aufrütteln;
~ upp ogräs Unkraut ausreißen
(ausrupfen); ~ upp sig sich aufraffen b) itr.
aufrücken
~ ut tr. ausreißen; itr. ausrücken
rycken, ståom saker halten; stå — [mot
ngn (ngt) e-m (etw. dat.)] standhalten;
ståmot ngt äv. etw. ack. aushalten
ryckig a ojämn ungleichmäßig, hackig
abgehackt; jfr knyckig
ryckning ryckande Ruck -e m; sprittning
Zucken n, Zuckung -en f
ryckvis adv ruck-, stoß|weise
rygg Rücken - m;mot — Rücken an
Rücken; falla ngn i —en e-m in den
Rücken fallen; gå bakom —en på ngn
bildl. e-n hintergehen; ha bred — e-n
breiten Rücken haben; ha —en fri
Rückendeckung haben; hålla —en fri sich dat.
den Rücken freihalten; hålla ngn om
~en e-m den Rücken stärken; knäcka
~en på ngn e-m das Rückgrat brechen;
kröka —en bildl. e-n krummen Rücken
machen; ligga (simma) ~ auf dem
Rücken liegen (schwimmen); lägga
benen ~en die Beine in die Hand
nehmen; skjuta — e-n Buckel machen;
vända ngn —en (—en åt ngn) e-m den
Rücken kehren (zuwenden); vända —en
till sich abkehren; det går en kall käre
över —en på mig mir läuft es kalt den
Rücken [he]runter
rygga I tr t brvta brechen; återkalla
rückgängig machen 2 — en häst ein Pferd
rückwärts gehen lassen
II itr zurückweichen; ~ tillbaka jör ngt
vor etw. dat. zurückschrecken
ryggibast Rücken m9 F Buckel m -fena
Rückenflosse -e f -kota Rückenwirbel
- m -läge Rückenlage f - märg
Rückenmark n
ryggrad Rückgrat -e n äv. bildl., läk. äv.
Wirbelsäule -e f
ryggrads djur Wirbeltier -e n
-krökning Rückgrat [s]Verkrümmung -en f
-507


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:10:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svde1966/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free