Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - R - ruskväder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ruskväder |
ruskväder naßkaltes Wetter, rn. |
snöblan-dat regn Schlackerwetter n |
rusning Andrang m |
rusningstid Hauptverkehrszeit -en f |
russifi[c]era tr russifizieren |
russin Rosine -e f |
russin!kaka Rosinenkuchen - m -kärna |
Rosinenkern -e m |
rusta I tr itr rüsten; —< titi (för) ngt zu |
etw. (für etw.) rüsten; - upp x aufrüsten; |
reparera instand setzen |
II rfl sich rüsten; ~ sig till (för) en resa |
sich zu e-r (für e-e) Reise rüsten |
rustibus[s] Wildfang -e† in |
rustik a ländlich, bäuerisch |
rustkammare Rüstkammer -e f |
rustning Rüstung -en f |
rustningsbegränsning |
Rüstungsbeschränkung -en f |
ruta I s Viereck -e n; fönsterruta Scheibe |
-n f; fält, spel- Feld -er n II tr karieren |
t ruter kort sp. Karo n; jfr hjärter o. sms. |
2 ruter, han har i sig F an ihm ist |
etwas dran |
rutig a kariert, schaekmönstrad |
gewürfelt |
rutin Routine f, Rutine f |
rutinerad a routiniert, gewandt |
rutmönster Karo-, schackmönster |
Schachbrett-, Würfel muster - n |
rutsch Rutsch -e m; fart Schwung m |
rutscha itr rutschen: ~ ned hinab-, |
herab-, hinunter-, herunter|rutschen |
rutschbana Rutschbahn -en f |
rutt Route -e f |
rutten a verfault, verrottet; faul äv. |
bildl. |
ruttenhet Fäulnis f, Verrottung f; bildl. |
Verderbtheit f |
ruttna itr faulen, verfaulen, vermodern; |
börja — äv. anfaulen; ~ bort abfaulen |
1 ruva tr itr brüten: ~ på ägg Eier |
ausbrüten ; ~ på hämnd Rache brüten; ~ |
på ngt über etw. dat. brüten |
2 ruva sårskorpa Schorf -e m, Kruste -e f |
rya [matta] Knüpfteppich -e m |
ryck knyck Ruck -e m; sprittning Zucken |
77; nyck, anfall [plötzlicher] Einfall (-e†), |
F Rappel - m |
ryck|a I tr itr slita, dra reißen; häftigare |
zerren; ta i zupfen; ~ ngn i håret e-n |
an den Haaren ziehen; ~ ngn i skägget |
e-n am Bart zupfen; ~ ngn i ärmen e-n |
am Ärmel zupfen ; ~ ngt ur händerna på |
ngn e-m etw. aus den Händen reißen; |
~ i ngt an etw. dat. reißen (zerren); ~ i |
tömmarna an den Zügeln reißen; ~ i |
dörren an der Tür rütteln; ~ på |
axlarna [åt ngt] [zu etw.] die Achseln |
[mit den Achseln] zucken |
II itr i opers. spritta, zucken; det -er i |
mitt finger mir zuckt der Finger; det -er |
i kroppen der Körper zuckt; det -te i |
ryggradskrökning |
mungiporna på honom ihm zuckten die |
Mundwinkel |
2 tåga, gå, komma ziehen, rücken; ~ i |
fält ins Feld ziehen (rücken); ~ till |
undsättning zu Hilfe kommen; ~ ngn inpå |
livet e-m auf den Leib rücken |
III m. beton. part. ~ an anrücken |
~ av abreißen |
~ bort om döden wegraffen |
~ fram vorrücken, från ett ställe |
hervorrücken |
~ ifrån ngn ngt e-m etw. entreißen |
~ in einrücken; ~ in i ett land in ein |
Land einrücken |
~ lös losreißen |
~ med sig mit sich reißen (fortreißen) |
~ till zusammenfahren; ~ till (åt) sig an |
sich reißen (raffen) |
~ upp a) tr. aufreißen; bildl. aufrütteln; |
~ upp ogräs Unkraut ausreißen |
(ausrupfen); ~ upp sig sich aufraffen b) itr. |
aufrücken |
~ ut tr. ausreißen; itr. ausrücken |
rycken, stå — om saker halten; stå — [mot |
ngn (ngt) e-m (etw. dat.)] standhalten; |
stå — mot ngt äv. etw. ack. aushalten |
ryckig a ojämn ungleichmäßig, hackig |
abgehackt; jfr knyckig |
ryckning ryckande Ruck -e m; sprittning |
Zucken n, Zuckung -en f |
ryckvis adv ruck-, stoß|weise |
rygg Rücken - m; — mot — Rücken an |
Rücken; falla ngn i —en e-m in den |
Rücken fallen; gå bakom —en på ngn |
bildl. e-n hintergehen; ha bred — e-n |
breiten Rücken haben; ha —en fri |
Rückendeckung haben; hålla —en fri sich dat. |
den Rücken freihalten; hålla ngn om |
~en e-m den Rücken stärken; knäcka |
~en på ngn e-m das Rückgrat brechen; |
kröka —en bildl. e-n krummen Rücken |
machen; ligga (simma) på ~ auf dem |
Rücken liegen (schwimmen); lägga |
benen på ~en die Beine in die Hand |
nehmen; skjuta — e-n Buckel machen; |
vända ngn —en (—en åt ngn) e-m den |
Rücken kehren (zuwenden); vända —en |
till sich abkehren; det går en kall käre |
över —en på mig mir läuft es kalt den |
Rücken [he]runter |
rygga I tr t brvta brechen; återkalla |
rückgängig machen 2 — en häst ein Pferd |
rückwärts gehen lassen |
II itr zurückweichen; ~ tillbaka jör ngt |
vor etw. dat. zurückschrecken |
ryggibast Rücken m9 F Buckel m -fena |
Rückenflosse -e f -kota Rückenwirbel |
- m -läge Rückenlage f - märg |
Rückenmark n |
ryggrad Rückgrat -e n äv. bildl., läk. äv. |
Wirbelsäule -e f |
ryggrads djur Wirbeltier -e n |
-krökning Rückgrat [s]Verkrümmung -en f |
-507 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>