- Project Runeberg -  Sammandrag af Svenska, Danska och Norrska Reformations historien /
38

(1817) [MARC] Author: Johann Matthias Schröckh Translator: Christian Wåhlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förklarade derföre i en offentlig vederläggnings
skrift, att han, i stället för att införa ny
lära, fastmer ville befordra et rent
förkunnande af Guds ord, hvilket Påfven och hans
Prelater förmörkat och undangömt, för att
grundlägga deras magt, till alla lekmäns
och Verldslige Furstars förtryck; och att
hans afsigt således var att befria Riket från
alla Munk-dikter, aflats bref och Roms hela
tyraniska välde.

En ung bedragare, som Sunnanväder
beredt att spela sin role, föregaf sig vara
son af den sist aflidne Riks-förståndaren Sten
Sture
, gjorde i denna egenskap anspråk på
Svenska kronan, och blef derföre erkänd, ej
blott af de fläste Dalkarlar, utan
understöddes äfven från Danmark och Norge[1].


[1] Den falske Sturen, allmänt känd under
namn af Daljunkaren, var en dräng benämnd
Jöns, af ringa härkomst och oägta säng. Han
var qvick och läragtig. Sunnanväder
underrättade honom noga om Sturarnes
slägt-register och de händelser, som tilldragit
sig under deras regerings tid. Sedan han
skaffat sig anständiga kläder, begaf han sig 1527
till Mora, Lexand och Orsa socknar, der han
med tårar och böner inbillade den lättrogne
allmogen, att han verkeligen var äldste
sonen af deras fordom älskade Riks-förståndare.
Han begaf sig derefter till Norge, der
Erke-Biskop Olof lofvade att af egna medel
underhålla 300 Man, uti ett år, till hans tjenst;
äfven erhöll han i hemlighet löfte om
bistånd af Kon. Fredrik i Danmark. De
Norrske Magnaterne, som hittils skyddat
bedragaren, funno likväl icke rådligt att länge
hysa honom inom sina gränsor. Han seglade
ifrån Marstrand till Tyskland, och begaf sig till
Rostock, der han sökte spela samma role, som
han börjat i Sverge och Norge; men Rådet i
sist nämnde stad underrättade Kon. Gustaf
om bedragarens ankomst och förhållande,
hvarefter han blef anklagad för begången
stöld af 40 marker penningar, som han
föröfvat hos sin förre husbonde i Sverge. I
närvaro af Konungens Tyske Secreterare Wolf
Gyler
och enligt dennes påstående blef
Daljunkaren dömd till döden och halshöggs 1527.
Konung Gustaf 1 Historia, af O.
Celsius. 1 Del.
sid. 403.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:12:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdnrefhis/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free