Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa voro genom fasta vänskaps band
förenade. De hade förbundit sig att försvara
hvarandra mot förtryck, att skaffa de fångne
befrielse, draga broderlig försorg för sjuka
medbröder m. m. Hvarje Gilde var instiftadt
till något Helgonus ära[1]. I dessa samfund
[1] Läran om skärselden, själa mässor och
böners kraft för de aflidne, uppväkte den
önskan, att äfven efter döden kunna gagna den
medbroder, som man under lifstiden varit
skyldig allt möjeligt bistånd. På detta sättet
blefvo Prästerne, som ingingo i dessa samfund,
af mycken nytta. Det äldsta Gilde var
förmodeligen det i början af 12:te Århundrade
upprättade St. Knuts, till ära för den, i et
uppror af Jutländarne, år 1086, i St. Albani
Kyrka mördade Konung Knut, som sedan
Kanoniserades af Prästerne. Till bemälte
Konungs ärorika hogkommelse var nästan i
hvarje Dansk och Svensk stad inrättadt et
brödraskap, till hvilket man hoptals samlades,
för att få gagna detta förmenta Helgons
förbön hos Gud. — St. Knuts Gildet
öfverlefde äfven Katolisismens fall. Det är ännu,
ehuru under förändrad form, såsom
Borgerligt Sällskap, bibehållit i Malmö, Lund och
Ystad. — Då man betragtar dessa samfund
på den religiösa sidan, blefvo de genom
reformationen öfverflödiga, och försvunno
således, dock utan formeligt upphäfvande. De
stodo sedermera under visst beskydd och
firades med gästabud, vissa tider på året. Ordens
Statuterne utvisa, att dessa Gildens religiösa
bestämmelse gick derpå ut att bröderne skulle
vaka vid liken, följa dem till grafven, höra
själa-mässor och läsa böner för de aflidne. Dessa
gilden sökte äfven att skaffa sig anseende
genom förbindelser med Klostren, för att
derigenom blifva delagtiga af Kyrkans så kallade
Skatt af goda gerningar. Det var äfven
naturligt att Munkarne voro Gilden i all
måtto bevågne, hälst som de ansågo de
samma såsom medel att föröka deras magt och
inflytande. — I de flästa af dessa blefvo
både Präster och Lekmän upptagne; men några
af dem, som kallades Calendæ Gilden
voro endast för de Andlige. Bland de Svenska
Gilden voro, utom helige Ands och Christi
Kropps, Mariæ, Knuts, Laurentii, Catharinæ,
Brigittæ, Olai, Nicolai, Annæ, Johannis,
Jacobi och Michaëlis gilden. I Sverge voro
öfver 100 brödraskap, Skåne inberäknadt. I
hvardera af nu nämnde sällskap hölls särskild
andagts öfning, till det Helgons ära, som var
dess Patron, och härigenom blef således
Helgonens dyrkan ansenligen ökad i Norden. Se
Münter loc. cit. 1 Del. sid. 186 följ.
Statuten der Gilde, zu Ehren der Jungfrau Maria
und Johnnis des Täufers, in Egelöse. Se
Magazin für Kirchengescichte und Kirchenrecht
des Nordens von D:r Fred. Münter. 2:te
Bandes Viertes Stück. sid. 100. Närmare
underrättelse om Svenska gilden finnes af
särskilte författare, såsom Murberg om Hel.
Lekama gille. Witterh. Acad. nya handl. 2
Del. sid. 213. Fant de Conviviis Sacris in
Svecia. Dissert. Acad. Ups. 1782. Spegels
Kyrko-Historia. Flensburg om Knuts
Gillet i Malmö. Rhyzelii Monasteriologia.
Wallins Gottländska Samlingar. Elers
Beskrifning om Stockholm. 3:dje Del. sid. 244.
Lagerbrings Monum. Scanensia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 23:12:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svdnrefhis/0121.html
