Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
FOLKLEKAR.
snabbhet genom brottande, hoppande, snabblöpning,
bollspel m. m. — Men icke dessa kämpalekar, icke heller de
slag af husliga lekar, hvilka afsågo att pröfva
skarpsiu-nigheten, äro de, hvilka här för oss äro af vigt att
granska; vi hafva endast att liålla oss till sådana lekar, hvilka
innehålla ett mimiskt element och bland dem i första
rummet dansleken.
Hammarsköld har rigtigt angifvit den synpunkt, ur
hvilken dessa folkets förströelser kunna blifva föremål för
litteraturhistorikerns uppmärksamhet. "Danslekens
innersta väsende," säger han, "är en af musiken lifvad och
upplyftad mimik och den, som önskar studera Nordens
ursprungliga och originella teatraliska anlag, måste
otvifvelaktigt åt, dessa vända sin noggranna uppmärksamhet8).
Folklekar, vare sig med eller utan dans, äro visst icke
egendomliga för den skandinaviska norden. De hafva
funnits hos alla folk. Man påträffar danssånger — till
en början af religiöst ursprung, sedan af profant —
redan hos de gamla Grekerna, liksom de ännu lara bibehålla
sig hos deras äfventyrliga ättlingar i våra dagar9); de
dansälskande Spaniorerna hafva en stor mängd dansar och
danssånger under olika namn, och flertalet af dessa äro
mimiska10); i Tyskland diktade medeltidens Minnessånger
Tanzlieder och Tanzweise "); i Mones öfversigt öfver den
äldre nederländska folklitteraturen omnämner han aderton
s) Hammarsköld, Svenska Witterheten. 2 Upl. s. 18. — 3)
Karl Otfried Miiller, Gescli. d. Griechischen Literatur. I. s. 266
—7, 288—90. — Firmenich, Neugriecliische Volksgesänge. s. 76.
— Rcvue d. deux Mondes 1842. I. s. 183. — 10) Schacks
"Gc-schichte d. Dramatischen Literatur u. Kunst in Spanien" innehåller
s. 377—388 en redogörelse för de spanska dansarna; från medeltiden
äro Gibadina, Alemanda, Turdion, Pavana, Piedegibao m. fl.; frän
16:de århundradet, Zarabanda, Chacona, Escarraman, Gorona,
Zapa-teado, Polvillo m. fl. Arvidsson, Svenska Fornsånger, B. 3. s. VI,
upptager som spanska dansar blott Seguidillas och Tiranas y Polos;
af dessa skall Seguidilla enligt spanska skriftställare först i böljan
af förra århundradet vara uppfunnen i Mancha; Tirana samt Polo
äro tvenne dansar, hvilka jemte Fandango och Bolero äro blotta
modifikationer af Seguidilla. — n) Talvjf Charakteristik der Volkslie-
der germanischer Nationen, s. 355.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
