- Project Runeberg -  Svenska Dramat intill slutet af sjuttonde århundradet /
13

(1864) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Ljunggren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 DANSLEKAR pl ISLAND.



af denna saga kallas dessa visor "fula, hånande och
sådana, att man icke kuncle höra på dera"ls). Biskop Jon
uppträdde med stränghet mot dessa lekar, afskaffade och
förbjöd dem öfver allt. Dock vore det kanske förhastadt att
på grund af denna beskrifning anse danslekarne hafva
varit anstötliga ur sedlig synpunkt. Nyssnämnda ogillande
uttryck ådagalägga blott den helige biskopens eller hans
likasinnade biografs uppfattning af dansen. Andra bevis
föreligga, hvilka styrka, att biskop Jon varit en sträng
ifrare mot verldsliga förströelser af ganska oskyldig art.
Så säges, att kärleksvisor ville han icke höra eller tillåta
sjungas, dock, tillägges det ganska naivt, iick ban detta
icke alldeles bortlagdt. Sagan berättar äfven, huru
upprörd han blef, då han bos en af sina presterliga vänner,
sedan biskop, fann Ovidii Ars Åman di. Det synes
sålunda snarare hafva varit kärleken än dansen han förföljt,
och den sednare endast på grund af frändskapen med den
förra.

Så vidt vi känna, står han också ensam i sin
förkastelsedom; ty att, såsom ett ställe i Sturlunga sagan
angifver, det icke ansågs tillständigt för prester att dansa,
bevisar icke att dans ansågs opassande eller syndig. "I
Yidvik," heter det, "var mycken glädje och godt att vara,
lekar och mycket folk. Det var en söndag, som der var
mycken dans, och dit samlades mycket menniskor.
Ha-mundr, prest från Holum, hade messat i Miklebæ om
dagen och red så till Yidvik till dans och tog del i leken,
och folk undrade mycket på att han dansade. Men när
han kom hem till Holum, vrok biskopen honom ur kyrkan
med skarpa förebråelser och ville ej se honom." Sedan
tog väl biskopen honom till nåder på hans vänners
förbön, men han återvann aldrig sin fordna-aktning 19). Då,
som man finner häraf, det bos sjelfva folket väckte anstöt,

,s) ""klækiligar visur ok kædiligar ok öäheyriligar." Biskupa
Sögur. Kbhn 1858. I. Jöns Saga Helga hin elzta, C. 13. Jfr Jöns
Saga Helga eptir Gunnlaug Munk. — ’*) Sturlunga Saga ]j 9 c. 25.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:13:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svdramat/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free